”Av mina tårar” av Leia

By on 4 oktober, 2021

Av mina tårar
Talar mina ord
I en tystnad
I en siluett
Av en skuggbild
Spegelbilden är suddig
Den ger ett dunkelt ljus
I krocken
Med den dova lampan
Ifrån ett tak
Som burit sprickor under år
Kan mörkret ljusna
Igen…
För första gången…
Jag dör inte här
Min själ…
En skuggbild
En siluett
En himmel finns där
Ett dunkelt ljus
Av de mörka årstiderna
Av de kraftfulla åskvädren
Där blixten aggressivt lös upp
Det kraftfulla ångest regnet
Det som till slut
Skapade en översvämning
Inom mig …
Själslig naturkatastrof
Så liten
Så försvarslös
År efter år
Kräkningar som vulkanutbrott
Ett slut….
En vändning….
Låt själens väderlek ljusna
Även mina torra fötter
Lämnade fuktiga fotavtryck
Av det totala nederlaget
Det ovissa inre ovädret
Finns ännu förluster
Det finns berg
Där stormar äger
Det finns vatten
Där djupet leder till döden
Av alla de olika krön
Jag sprungit över
Utan att se mig om
Har bara nya dykt upp
Kräkningarna har upphört
Jag har spottat på spegeln
Inte lika suddigt nu
En glödlampa av ljus möter upp
Sprickorna i taket tätas
Siluetten … skuggbilden
Är fortfarande min middagsgäst
Är fortfarande vaken på nätterna
Jag kan…
Kalla mig fri
Utan att se
Mitt privata fängelse
En sjuk version av frihet

Leia, Kultur | Dikten
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login