- Biologisk mångfald och kulturmiljövärden bevaras i Kumla
- Futurum bygger ny förskola i Törsjö
- Vinds- och källarinbrotten ökar betydligt i Örebro län
- Nytt medborgarlöfte i Lekebergs kommun
- Arkitekturpolicy på gång i Lindesbergs kommun
- Inga stora skillnader i boendekostnader för högskolestuderande – oavsett utbildningsort
- Boräntor pressade av konkurrens men inte omvärldsfaktorer
- Lindesbergs Filmstudio tipsar om digitala alternativ
- Nu minskar polisen tiden från brott till straff
- Coronaläget – Örebro Län 31 nya fall
Barnbidrag minskar fattigdomen i Sydafrika

Många låg- och medelinkomstländer börjar bygga upp sociala trygghetssystem med kontantstöd i form av pensioner och barnbidrag. I Sydafrika har ett sådant statligt trygghetssystem minskat fattigdomen och förbättrat välbefinnandet i fattiga hushåll på landsbygden. Det visar Stefan Granlund i en ny doktorsavhandling från SLU.
Under det senaste årtiondet har det vuxit fram ett ökat intresse för möjligheten att bekämpa fattigdom med hjälp av statliga trygghetssystem såsom pensioner och barnbidrag.
Stefan Granlund har i sitt doktorsarbete vid SLU kartlagt hushållens ekonomi och levnadsförhållanden i två byar i Kapprovinsen i Sydafrika. För att visa hur barnbidrag har påverkat hushållens försörjning har han jämfört sina uppgifter med en liknande undersökning som gjordes i samma område 2002, innan systemet med barnbidrag hade nått dessa byar.
– Min forskning visar hur sociala trygghetssystem har förbättrat hushållens livsmedelssäkerhet och att de har används strategiskt. Hushållens investeringar i produktiva tillgångar såsom vattentankar har ökat, men människor använder också pengarna till inköp av utsäde och till betalning av skolskjutsar och kläder åt barnen, säger Stefan Granlund.
I arbetet gjordes även intervjuer med kvinnor, som får barnbidrag i form en månadsutbetalning. Kvinnorna talade om större värdighet och välbefinnande, om en ökad känsla av självständighet och om ett större inflytande över beslutsfattandet i hushållet. Dessutom kände de sig mer erkända som medborgare med rättigheter.
– För kvinnorna betyder dessa kontantöverföringar mycket, eftersom det i många fall handlar om hushållets enda regelbundna inkomstkälla, säger Stefan Granlund.
I avhandlingen påpekar Stefan Granlund att den här typen av kontantöverföringar inte ska ses som en mirakelkur för att minska fattigdomen, och att det naturligtvis även behövs satsningar på utbildning, hälsovård etc. Han menar dock att kontantöverföringar i tider av massarbetslöshet inte bara kan hjälpa människor att överleva utan också förbättra deras försörjning.
– Jag hoppas att min avhandling kan hjälpa regeringar och biståndsorganisationer att se potentialen i kontantöverföringsprogram, inte bara deras materiella effekter utan också deras sociala och relationella effekter för mottagarna, avslutar Stefan Granlund.
Världen
Örebronyheter
Källa SLU
Liknande Inlägg
Senaste Nytt
-
Biologisk mångfald och kulturmiljövärden bevaras i Kumla
Under hösten 2020 fick Kumla kommun beviljat stöd från Skogens...
- Skrivet januari 25, 2021
- 0
-
Futurum bygger ny förskola i Törsjö
Nu har Futurum fått bygglov för att bygga en ny...
- Skrivet januari 25, 2021
- 0
-
Vinds- och källarinbrotten ökar betydligt i Örebro län
Stölder i källare och på vindar ökar i Sverige. Även...
- Skrivet januari 25, 2021
- 0
-
Nytt medborgarlöfte i Lekebergs kommun
Mats Scherp, t.f. lokalpolisområdeschef i Örebro och Lekeberg, och kommunstyrelsens...
- Skrivet januari 25, 2021
- 0
-
Arkitekturpolicy på gång i Lindesbergs kommun
På onsdag 27 januari får kommunstyrelsen i Lindesbergs kommun information...
- Skrivet januari 25, 2021
- 0
-
Inga stora skillnader i boendekostnader för högskolestuderande – oavsett utbildningsort
Varje fjärde högskolestuderande med studiemedel anger att det har det...
- Skrivet januari 25, 2021
- 0
-
Boräntor pressade av konkurrens men inte omvärldsfaktorer
Till skillnad från den första har den andra coronavågen inte...
- Skrivet januari 25, 2021
- 0
Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in