Home   >   Senaste nyheter   >   Barns och ungas villkor i utanförskapsområden stärks

Barns och ungas villkor i utanförskapsområden stärks

By on 13 september, 2025
Studie om barn i släktbaserade kriminella nätverk.

Genrebild

I budgetpropositionen för 2026 satsar regeringen 147 miljoner kronor 2026 på att minska utanförskapet och förbättra integrationen i Sverige. Satsningarna riktar sig särskilt till barn och unga i utanförskapsområden, men omfattar bland annat även insatser för vuxna med svaga språkkunskaper.

Syftet är att förbättra livsvillkor, främja integration och stärka samhällsgemenskapen.

Arbetet med att förbättra integrationen och minska utanförskapet behöver stärkas och bli mer träffsäkert, Sverige har i dag 180 utanförskapsområden fördelade på 66 kommuner. Drygt 700 000 personer bor i dessa områden, varav cirka 170 000 är barn.

Sedan regeringen tillträdde har arbetet mot utanförskap fått en ny inriktning. Genom att lyfta områden där utanförskapet är stort, blir samhället starkare samtidigt som framtidsutsikterna och livschanserna för de som bor i dessa områden stärks.

Satsningen inom integration och utanförskap innehåller flera delar:

Kartläggning av barns uppväxtvillkor i utanförskapsområden
Barn som växer upp i utanförskapsområden möter ofta svåra utmaningar som kan påverka deras framtid. De riskerar bland annat sämre skolresultat, hälsa och framtida ekonomi. Regeringen föreslår därför att Barnombudsmannen, ska genomföra en kartläggning av barns och ungas uppväxtvillkor i områden där utanförskapet är stort.

Kartläggningen ska lyfta fram barnens egna erfarenheter, samt belysa den otrygghet och brottslighet många möter. Syftet är att skapa bättre underlag för att öka träffsäkerheten och långsiktigheten i regeringens insatser, och därmed nå målet för arbetet mot utanförskap.

Att lyssna på barn är en grundförutsättning för att kunna fatta beslut för barnets bästa och för att stärka barnets rättigheter. Regeringen avser att föreslå att 3 miljoner kronor avsätts för kartläggningen 2026.

Studie om barn i släktbaserade kriminella nätverk
Regeringen ska finansiera en studie om hur barn påverkas av släktbaserade kriminella nätverk, i utanförskapsområden råder större otrygghet och barn är i hög grad utsatta för brottslighet. Barn och unga som även växer upp med brottslighet i sin närhet är särskilt sårbara.

Syftet med studien är att få bättre kunskap om hur barn och unga påverkas av släktbaserade kriminella nätverk. Målet är att utveckla mer träffsäkra åtgärder som kan förbättra uppväxtvillkorna för barn och unga. Regeringen avser föreslå att 4 miljoner kronor avsätts för 2026 och samma belopp beräknas för 2027.

Satsning på simkunnigheten i områden där utanförskapet är stort 
Simkunnighet är en grundläggande färdighet och centralt för både hälsa och säkerhet. Bristande simkunnighet ökar inte bara risken för olyckor ,utan skapar också ojämlika förutsättningar att ta del av fritidsaktiviteter och föreningsliv. Att kunna simma är livsavgörande.

Därför finns det i kursplanerna för ämnet idrott och hälsa för grundskolan, och motsvarande skolformer mycket specifika krav på att elever ska kunna simma för att få ett godkänt betyg.

Juli månad hade högst antal drunkningsolyckor i Sverige sedan sommaren 2018, nästan en person per dag dog i en drunkningsolycka. Äldre män och personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade i drunkningsstatstiken, 53 000 barn i åldern 10-16 år bedöms inte vara simkunniga. 

Mer måste göras för att stärka simkunnigheten i samhället, inte minst i områden där utanförskapet är stort och där simkunnigheten generellt är lägre. I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen därför en satsning på 90 miljoner kronor per år 2026–2028 riktat till delar av det civila samhället som bedriver simundervisning och andra insatser för att öka simkunnigheten i olika åldrar i områden där utanförskapet är stort. Stödet villkoras med förbud mot könsseparerad verksamhet.

Satsning på friluftsliv i områden där utanförskapet är stort
Naturupplevelser som man gör tillsammans främjar fysisk aktivitet, psykiskt välbefinnande och social gemenskap. Friluftsliv stärker folkhälsan och kan bidra till integration och minskat utanförskap. Människor i områden där utanförskapet är stort, deltar ofta i lägre utsträckning i friluftsverksamhet.

Att öka frilfutsverksamheten i dessa områden bedömer regeringen kan ha många positiva effekter, regeringen avsätter därför 5 miljoner kronor 2026 till friluftsorganisationer för att genomföra friluftslivsverksamhet i dessa områden. 5 miljoner kronor beräknas även avsättas för 2027 och 2028, förslaget lämnas i budgetpropositionen för 2026.

Kartläggning av barnhälsovården för att stärka en god och jämlik hälsa hos små barn
Barn och unga är en prioriterad grupp inom folkhälsopolitiken, eftersom förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan genom hela livet. För att ytterligare stärka arbetet för en god och jämlik hälsa hos små barn avsätter regeringen 5 miljoner kronor under 2026 för att genomföra en kartläggning av barnhälsovården, med fokus på hur barnhälsovården når barn och familjer i utanförskapsområden. 

Språkstärkande insatser på folkhögskola för bland annat yrkesutbildade personer med svaga språkkunskaper
Sverige befinner sig i en lågkonjunktur, vilket gör att många personer med kort utbildningsbakgrund och bristande kunskaper i svenska riskerar att hamna ännu längre ifrån arbetsmarknaden. Arbetslivsinriktade språkinsatser kan bidra till att främja integration och minska utanförskap.

Regeringen föreslår en treårig förstärkning på 40 miljoner kronor per år från, och med 2026 för att folkhögskolor ska kunna genomföra språkstärkande insatser. Satsningen ska bland annat erbjudas personer som har en yrkesutbildning, men är arbetslösa eller har en svag ställning på arbetsmarknaden.

Sverige
Örebronyheter

Källa: Arbetsmarknadsdepartementet

You must be logged in to post a comment Login