Home   >   Örebro   >   Barnsmärtforskare axlar ny roll

Barnsmärtforskare axlar ny roll

By on 15 november, 2024
Foto: Andreas Hylthén

Mats Eriksson har ägnat en stor del av sitt liv åt att forska om smärta hos nyfödda barn och hur man på olika sätt kan minska den, så att de får mindre komplikationer senare i livet.

I dag är han en av världens främsta på området, och de behandlingsmetoder hans forskning resulterat i används på sjukhus över hela världen. Nu går han in i en ny roll, som ordförande för Nyckelfondens sakkunniggrupp.

— Ju mer smärta ett barn utsätts för tidigt i livet, desto högre risk är det att hjärnan påverkas negativt av det, inleder Mats. — Hjärnvolymen blir mindre och hjärnbarken blir tunnare liksom andra delar. Det handlar helt enkelt om strukturella förändringar i hjärnan, som tydligt kan kopplas till mängden smärta som barnet utsatts för som nyfödd. Man kan även se påverkan på barnets kognitiva utveckling, hur det fungerar i skolan och ADHD-problematik. Smärta tidigt i livet kan också ofta ge en kronisk smärtproblematik senare i livet, som till exempel fibromyalgi. Det är lite läskigt, men också ett väldigt viktigt incitament för att göra allt vi kan för att minska smärtan när vi tar blodprover, sätter dropp eller undersöker höfter på nyfödda till exempel.

Som ordförande för Nyckelfondens sakkunniggrupp kommer han leda den grupp med docenter och professorer, som bedömer alla ansökningar om forskningsmedel som varje år kommer in till fonden.

— Det känns som en spännande utmaning och en viktig roll man går in i, säger han. — Jag har ju suttit med i sakkunniggruppen i ett antal år nu och har ganska stor vana vid att bedöma ansökningar i olika sammanhang. Mitt jobb blir att se till att gruppen, som är full av kompetenta människor, kan göra ett så bra jobb som möjligt att vi kan bedöma ansökningar på ett bra sätt, så att vi kan dela ut pengar till bra forskningsprojekt.

Vad har du för förväntningar och förhoppningar inför det här nya uppdraget?

— Att vi ska kunna förenkla och förtydliga ansökningsprocessen för de forskare som söker pengar från Nyckelfonden. Vi vill att processen ska harmoniera mer med regionens övriga ansökningssystem, till exempel med Forskningskommittén och ALF-ansökningar. Vi ska också titta på hur man gör i andra system, till exempel Vetenskapsrådet: vilka frågor ställer man, vilka kriterier har man. Det är viktigt att forskarna slipper dubbeljobb. De har ju fullt upp med att forska. De ska inte behöva använda all sin tid åt att skriva ansökningar i olika krångliga system. Det är viktigare att det är ett bra innehåll i ansökan än att de kör fast i formalia.

— Jag ser fram emot det här nya uppdraget och tänker att vi ska göra ett bra jobb, inte bara jag utan hela sakkunniggruppen och vi ser fram emot många bra ansökningar, avslutar han.

Hälsa | Örebro
Örebronyheter

Källa: Universitetssjukhuset Örebro

You must be logged in to post a comment Login