Home   >   Senaste nyheter   >   Bättre psykisk hälsa hos ungdomar

Bättre psykisk hälsa hos ungdomar

By on 6 december, 2024
Genrebild

Mer rörelse och mindre skärmtid kopplas till bättre psykisk hälsa hos ungdomar, Karin Kjellenberg har i sin avhandling studerat fysisk aktivitet och hjärnhälsa hos svenska skolungdomar.

Resultaten visar att det finns samband mellan fysisk aktivitet och vissa aspekter av hjärnhälsa, som psykisk hälsa, men inte kognition och skolbetyg. Däremot sågs positiva effekter av rörelsepauser på kognitionen under långvarigt stillasittande.

Avhandlingen undersökte samband mellan fysisk aktivitet, stillasittande, idrottsdeltagande, kondition, skärmtid och hjärnhälsa (psykisk hälsa, kognition och skolbetyg) hos svenska högstadieelever.

Totalt deltog 1 139 elever i åldern 13–14 år från 34 olika skolor. Eleverna genomförde olika tester på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), där deras fysiska aktivitet och stillasittande mättes med hjälp av rörelsemätare som de bar under sju dagar.

De genomförde även ett konditionstest på cykel, datoriserat kognitionstest och svarade på en enkät om sin psykiska hälsa, skärmtid och deltagande i organiserad idrott. Dessutom samlades deltagarnas skolbetyg in.

Studien fann att ungdomar som var fysiskt aktiva, framför allt under fritiden, rapporterade bättre psykisk hälsa. Samtidigt visade resultaten att ungdomar med hög skärmtid eller mycket stillasittande oftare rapporterade sämre psykisk hälsa.

Studien visade också att ungdomar med högre kondition hade bättre kognition och högre betyg i matematik och svenska. Däremot fanns inget samband mellan fysisk aktivitet och kognition eller skolresultat. Vid en uppföljande mätning i årskurs nio visade resultaten att elever som hade hög kondition eller låg skärmtid i årskurs 7 hade större sannolikhet att få godkända betyg när de avslutade grundskolan.

— Resultaten av dessa studier understryker vikten av att uppmuntra fysisk aktivitet och balanserad skärmtid bland ungdomar. Även om vi inte kan tala om orsakssamband, tyder studierna på att en aktiv livsstil och balanserad skärmtid kan ha betydelse för både psykiska hälsa och skolprestation, säger Karin Kjellenberg, doktorand vid GIH.

Avhandlingen innefattade också en experimentell studie av direkta neurofysiologiska effekter av långvarigt stillasittande och fysisk rörelse. Här undersöktes hur korta rörelsepauser under en fingerad 80-minuters lektion påverkade arbetsminne och syresättning i hjärnans främre pannlob, som ansvarar för minne och beslutsfattande.

Resultaten visade att lätta rörelsepauser, jämfört med obrutet stillasittande och mer intensiva rörelsepauser, förbättrade arbetsminnet och ökade syresättningen i hjärnans främre pannlob. Effekten varierade dock mellan ungdomarna, de som gynnades mest av de högintensiva pauserna var de ungdomar som hade svårt att lösa de kognitiva testerna. De elever som presterade bra från början gynnades inte i samma omfattning av pauserna.

— Våra resultat visar att även små insatser, som att bryta stillasittande med korta rörelsepauser, kan gynna kognitionen. Dessutom tyder resultaten på att dessa pauser kan vara särskilt viktiga för vissa grupper av ungdomar. Dessa resultat är viktiga då sådana insatser kan vara möjliga att praktiskt få in i skoldagen, eftersom den inte kräver särskild utrustning eller att eleverna ska anstränga sig intensivt, säger Karin Kjellenberg.

Avhandlingen bidrar till en bättre förståelse för ungdomars rörelsemönster kopplat till deras hjärnhälsa, vilket är relevant för forskare, samhällsaktörer, föräldrar och yrkesverksamma som arbetar med ungdomar.

Hälsa
Örebronyheter

Källa: GIH

You must be logged in to post a comment Login