Brister i vården av depression får stora konsekvenser

Av på 19 september, 2022
Arkivbild

Studie visar att deprimerade ofta drabbas av andra sjukdomar, lång sjukskrivning och ökad dödlighet.

Det finns brister i vård och behandling av personer med allvarlig depression, vilket leder till upprepade återbesök till den psykiatriska öppenvården, långa inläggningar, många sjukskrivningsdagar, ökad grad av samsjuklighet och fördubblad dödlighet.

Vårdkontakter på grund av depression pågår ofta i över ett år och har stora konsekvenser för den drabbade. Det visar en nyligen publicerad studie* genomförd av Region Stockholm och Karolinska Institutet som omfattar 137 822 personer i regionen som fått en depressionsdiagnos mellan 2012 och 2018.

En depression får ofta omfattande negativa konsekvenser för den sjuka, familj och närstående. Vård-kontakter på grund av depression pågår i mediantid över ett år (398 dagar) och många insjuknar ”mitt i livet” (medelålder 43 år) och leder ofta till långa perioder av sjukskrivning, enligt studien. Fler kvinnor
(63 %) än män drabbas av depression. Risken att dö är också fördubblad för den som får en depressions-diagnos.

”Studien visar att personer med (egentlig) depression har långa vårdkontakter och långa sjukskrivnings-episoder vilket tyder på behov av förbättrat omhändertagande. De riskerar att fastna i långvarig sjukskrivning, arbetsbortfall och samsjuklighet, främst ångest, stress och sömnsvårigheter men även somatiska sjukdomar”, säger Mikael Själin, medicinskt ansvarig inom Janssen psykiatri.

Depression medför även stora samhällskostnader för sjukvård och arbetsbortfall vilket gör det än mer angeläget att förbättra processerna för vård av personer med depression.

”Målet med antidepressiv behandling är att lindra symptomen och att korta tiden som personen har symptom. Studien visar att många patienter har långa vårdkontakter och sjukskrivning vilket tyder på att det dröjer alltför lång tid innan personer med depression får rätt vård och en effektiv behandling som hjälper dem att må bättre och ’komma tillbaka’ till ett fungerande liv”, säger Mikael Själin.

Studien som nu publicerats* är delfinansierad av läkemedelsföretaget Janssen, och undersöker vården av patienter med så kallad egentlig depression. Pågående studier undersöker så kallad svårbehandlad depression och suicid.

STUDIEN I SIFFROR:

Jämfört med matchade (på ålder, kön, kommun) populationskontroller (dvs patienter utan en depressionsdiagnos) har nyinsjuknade patienter med MDD (Major Depression D):

  • Högre grad av psykiatrisk (främst ångest, stress och sömnsvårigheter) och icke-psykiatrisk samsjuklighet
  • Mer än tre gånger fler psykiatriska öppenvårdsbesök under året efter första diagnosen3.3 gånger fler psykiatriska öppenvårdsbesök under de 12 månader efterförsta diagnosen
  • 2.2 gånger fler psykiatriska öppenvårdsbesök under de 12 månader innanförsta diagnosen
  • Mer än 8 gånger fler dagar av arbetsbortfall (främst i form av sjukskrivning) under året efter första diagnosen.
  • 8.6 gånger fler dagar av arbetsbortfall under de 12 månader efter första diagnosen (ca 65 jämfört med ca 8 dagar)
  • 4.3 gånger fler dagar av arbetsbortfall under de 12 månader innan första diagnosen (ca 33 jämfört med ca 8 dagar)
  • Högre antal dagar med inläggning för både psykiatrisk och icke-psykiatrisk vård (2.60 jämfört med 0.48 dagar)
  • Fördubblad dödlighet (alla orsaker) (HR: 2.2 [95% CI: 2.0–2.4])Dödligheten i absoluta tal var 8.6 per 1,000 personår

Ytterligare information om studien:

  • Totalt återfanns 137,822 patienter med en första depressionsdiagnos (mellan 1a januari 2012 till 31a december 2018), varav ca 63% var kvinnor med en medelålder på 41.3 år.
  • En depressionsepisod varade i mediantid 398 dagar.
  • Psykiatrisk samsjuklighet var vanlig vid första diagnostillfället framförallt ångest (ca 27%), stress (ca 22%), sömnsvårigheter (ca 15%). Både ångest och stress ökade gradvis över tid.
  • Majoriteten, dvs ca 70% av alla patienter fick sin första depressionsdiagnos inom primärvården medan psykiatrin stod för ca 27%.Majoriteten av patienterna fortsatte att behandlas inom samma sjukvårdsnivå upp till 12 månader efter första diagnosen.
  • Ca 14% som initialt diagnostiserats inom primärvården fick behandling av psykiatrisk specialistvård inom 12 månader.
  • Vid första diagnostillfället fick ca 65% av alla patienter en antidepressiv behandling (ca 80% efter ett år), ca 7% fick psykoterapi (ca 25% efter ett år), 1% fick kombinationsbehandling (ca 2.5% efter ett år) medan ingen fick ECT (som även låg kvar på samma nivå efter ett år).

Hälsa | Sverige
Örebronyheter

Källa: Janssen

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in