Brottsvinster från bedrägerier återinvesteras i grov organiserad brottslighet
Arkivbild
Finanspolisens analys av penningtvätt i samband med bedrägerier bekräftar bilden att många av aktörerna bakom bedrägerierna också har kopplingar till narkotika- och våldsbrottslighet.
Omkring var femte penningtvättsrapport som skickas in till Finanspolisen rör misstankar om att pengarna kommer från bedrägeri. Bedrägerier är också den vanligaste typen av brottslig verksamhet som förekommer i fällande domar vid penningtvättsbrott. Att bedrägerier är överrepresenterade i domarna beror på att det ofta är enkelt att styrka att pengarna kommer från brott eftersom det går att se mellan vilka kontohavare en överföring har skett.
En genomgång av rapporterna visar att det finns strukturella skillnader mellan de kriminella aktörerna bakom olika typer av bedrägerier i fråga om ekonomisk kapacitet, organisationsförmåga och tillgång till våldskapital. Underlaget bekräftar bilden att det ofta handlar om multikriminella aktörer och att det är stor risk att bedrägerivinsterna återinvesteras i annan allvarlig brottslighet.
Brottsvinsternas omfattning skiljer sig också åt liksom i vilken utsträckning penningtvätten upptäcks och rapporteras till Finanspolisen. Både mörkertal och den faktiska omfattningen bedöms vara särskilt stor för moms- och välfärdsbedrägerierna. Trots ett fåtal misstankerapporter om momsbedrägerier summerade de rapporterade beloppen till flera hundra miljoner kronor under 2020.
Moms- och välfärdsbedrägerier utgör störst hot ur ett brottsvinstperspektiv
Baserat på resultatet av analysen har Finanspolisen gjort en bedömning av hotnivån för de olika bedrägerityperna ur ett brottsvinstperspektiv. I bedömningen görs ingen värdering av bedrägeriernas konsekvenser eller vilka som drabbas. Jämförelsen bygger enbart på en skattning av brottsvinsternas omfattning, de kriminella aktörernas förmåga och risken att pengarna återinvesteras i grov och organiserad brottlighet.
Ur det perspektivet utgör moms- och välfärdsbedrägerierna det största hotet. Dessa bedrägerier genererar miljardbelopp årligen som kan återinvesteras i annan allvarlig brottslighet. Aktörerna har hög ekonomisk och organisatorisk förmåga och tydliga kopplingar till grov organiserad brottslighet.
Så kallade BEC-bedrägerier (Business E-mail Compromise) utgör också ett betydande hot mot bakgrund av den stora omfattningen och organisatörernas koppling till kriminella nätverk. Misstankar om BEC-bedrägerier står för en väsentlig del av rapporterna till Finanspolisen.
Även för låne- och vishingbedrägerier är hotnivån betydande, men av olika skäl. Lånebedrägerierna summerar till relativt stora belopp och möjliggör för grovt kriminella att tillgodogöra sig brottsvinster genom ägande av bland annat fastigheter. Bedrägerierna skapar dessutom incitament för att rekrytera möjliggörare, som insiders på banker.
Vishingbedrägerierna genererar relativt sett mindre belopp men är den bedrägerityp där störst andel misstankerapporterade personer har samband med annan brottslighet och till kriminella nätverk. Vinster från vishingbedrägerierna bedöms vara en viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten i Sverige och det finns tecken på att unga i utsatta områden utnyttjas som målvakter.
Åtgärder som kan minska riskerna
För att minska det hot som brottsvinsterna från bedrägerier utgör behöver ett antal sårbarheter täppas till. Det handlar om att stärka bankers och andra verksamhetsutövares förmåga att upptäcka och förhindra bedrägerierna innan de sker, men också om ökad kontroll hos utbetalande myndigheter i samband med moms- och välfärdsbedrägerier.
Exempel på sådana sårbarhetsreducerande åtgärder är:
- Systematisk övervakning av transaktioner på skattekonton med avseende på penningtvättsrisker – från både Skatteverkets och bankernas sida.
- Högre grad av kundanpassning i övervakningen av transaktioner på företagskonton.
- Teknisk lösning hos bankerna för att upptäcka och förhindra BEC-bedrägerier innan transaktionerna genomförs.
- Stärkt kontroll av identitet och löneunderlag i samband med kreditgivning för att minska risken för lånebedrägerier.
Sverige
Örebronyheter
You must be logged in to post a comment Login