- Amanda Orrbo tävlade i World Kata Games som avgjordes i Nederländerna
- Folkmusikfestival på Willboda gård för tredje året i rad
- Musikaliskt uppknäppt stund med Povel Ramels godbitar
- Mer barn och ungdomsidrott än innan pandemin i Örebro län
- Man misstänkt för rattfylleri i Örebro
- Degerfors IF fick med sig oavgjort borta mot Gefle IF
- Författarbesök av Nora Khalil på Kulturkvarteret i Örebro
- Ny gång- och cykelbro mellan Strömsborg och Hästhagen i Örebro
- Forskningsstöd från Nyckelfonden 2024
- Ingen får vara rädd för att våga fråga
”De stora stenarna” av Leia
De stora stenarna
De tunga
De hårda
Ni som ligger så stabilt
Där i backen
Jag var hos er
Varje dag i somras
Tog rast hos er
Kände mig välkommen
Intill er växte så sakta
De små fina blå blommorna
Som de sökt er famn
Som de kände sig trygga här
Så bildmässigt tydligt
Intill
Det tunga och hårda
Kan det blomma
En sån stark frihet
En viljas kraft
Utanför allt
Jag vet någonting om
Nu någonstans
Mitt i hösten
Ligger ni kvar
Lika stabila
De små fina blommorna
Är borta nu
Jag ser i jorden
Alldeles intill er
Växterna vilar nu
Det är kallt här
Kallare kommer det bli
Även för er stenar
Solens värme
Når inte nu
En väntan
Ni hoppas och tror
Grått här nu
Kraftiga vindar
Löven far
Vädret biter hårt
Betten känns
En väntan
Ett hopp
En tro
Trots
Svåra och karga
Förutsättningar
Kan
Det bli något
Riktigt bra av ett liv
Leia, Kultur | Dikten
Örebronyheter
You must be logged in to post a comment Login