”Den stora frågan” av Leia

By on 13 januari, 2022

Den stora frågan
Finns där
Svar sökes
Där inte svar ges
För ingen vet
Vad för svar
Som bör sägas
Det rätta svaret
Finns inte
Några indicier
Pekar i viss riktning
En känsla
Ett hjärta
Springer därifrån
Det är så svårt
Att andas
Något osynligt
Något hotfullt
Är alltid
I närheten
Jag vet
Att du är där
Att du hör mig
Du lever
Är inte levande
Du har ingen tunga
Den skars av
Då de mörka orden
Skrikit klart
Åt de rika godsens
Själsliga våldtäkt
Mot de få
Som var dag
Ensamma i hunger
Bad för sina liv
Du kan inte prata
Men..
Det är inget fel
På dina öron
Frågor som ekar
Varför känner du
Tvivel i ditt hjärta
Varför är du
Bekymrad i skam
Hur sover du
Om nätterna
Som om jag
Vore en mördare
Finns det någon här
Vet du om
Varför någon är här
Ett rosslande ljud
Avslöjar en gestalt
Någon är här
För att bestraffa dig
Älskar du livet
Får du offra ditt eget
Jag är jag
Jag ger upp
Sätter mig på knä
Stirrar i golvet
Kommer någonsin
Mitt förstånd
Hitta hem
Vara bemötande
Tacka och begrunda
Den stora frågan
Att ge bestraffning
Till liv
Dom föds ur död
En domedag
Alla vet om
Ingen upplever
Du måste komma ihåg
Att tacka honom
Den osynlige gestalten
För att du gett liv
Från det döda vattnet
Vattnet vi aldrig ser
Vattnet vi aldrig
Torkar ifrån
Det finns ingenting
Kvar här
Det finns ingen
Kvar här
Du finns inte
Du fanns aldrig
Det var bara jag
Med rösterna
Återigen sviken
Ändå fanns rösterna
Som om
Det fanns en glädje
Ett pris
Av att jaga mig
De manisk rabblande
Rösterna runt om
Vi har inget
Att skämmas för
Det har väl du
Du som inte finns
Du finns inte
Av verklig röst
Med tomma ord
I ett ekande
Av skrik
Av upprepningar
Likt en sinnessjuk
Stod jag
Mitt i ett rum
Hoppade och skrek
Återigen en plats
Jag inte kunde
Känna igen
Rösternas ord
Ett språk
Jag inte förstod
Jag bedövas
Sömnlöshetens dygn
Gör mig
Lam och yr
Den stora frågan
Är så liten
Den behöver inte
Besvaras av någon
Den behöver upplevas

Leia, Kultur | Dikten
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login