Home   >   Ekonomi   >   Depression i tonåren påverkar ekonomin i vuxenlivet

Depression i tonåren påverkar ekonomin i vuxenlivet

By on 11 april, 2022
Forskningen har utgått från tre olika forskningsstudier som Anna Philipson har tittat på ur ett hälsoekonomiskt perspektiv.
Illustration: Mattias Käll.

Forskning inom Region Örebro län visar hur viktigt det är att hjälpa ungdomar som mår dåligt, forskaren Anna Philipson har hälsoekonomiskt räknat på effekterna av att sätta in insatser och studerat vad depression i tonåren kan få för ekonomiska konsekvenser.

– Mina resultat visar att långvarig depression i tonåren är associerat med 15-24 procent lägre inkomst som vuxen, säger hon.

Anna Philipson har i sina studier även genomfört två olika hälsoekonomiska utvärderingar på insatser riktade till flickor med emotionella besvär samt smärta.

– Emotionella problem och smärtsymtom hos barn och unga är nära sammankopplade. Emotionella problem kan leda till olika smärtsymtom, som huvudvärk och magsmärta, och smärtsymtom kan leda till emotionella besvär, säger Anna Philipson, hälsoekonom på Universitetssjukvårdens forskningscentrum och tidigare doktorand på Institutionen för hälsovetenskaper vid Örebro universitet.

Hälsoekonomiska beräkningar visade positiva effekter av dans och yoga

Forskningen har utgått från tre olika forskningsstudier som hon har tittat på ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Studierna är en depressionsstudie vid namn Uppsala Longitudinal Adolescent Depression Study, Dansprojektet och Just in TIME. Depressionsstudien startade i Uppsala på 1990-talet och samtliga elever som gick första året på gymnasiet fick svara på frågor om sin psykiska hälsa.

– De som var deprimerade i tonåren följdes upp för att se hur deras inkomst var i 40-årsåldern. En viktig aspekt som framträtt är vikten av att differentiera graden av depression för att studera olika utfall. I vårt fall var det långvarig depression i tonåren som visade sig påverka förvärvsinkomsten medan vi inte kunde så några effekter av lättare depressioner, säger hon.

Dansprojektet riktade sig till flickor som hade återkommande emotionella eller psykosomatiska besvär i form av exempelvis trötthet, nedstämdhet eller oro. De fick delta i kravlös dans två gånger i veckan. I projektet Just in TIME fick flickor med återkommande magsmärta och IBS delta i dans och yoga.

– Båda studierna visade sig vara kostnadseffektiva utifrån givna tröskelvärden och i projektet Just in TIME visade resultaten även att flickorna sänkte sin magsmärta, säger hon.

Tanken med de hälsoekonomiska analyserna är att de ska utgöra beslutsunderlag för beslutsfattare.

– Min förhoppning är att resultaten som jag kunnat visa ska kunna användas som underlag och motiv till såväl förebyggande som tidigt behandlande insatser för barn och ungas psykiska hälsa. De två olika projekten av insatser i form av dans och yoga som studerats kan utgöra effektiva exempel på sådana, avslutar Anna Philipson.

Ekonomi | Hälsa
Örebronyheter

Källa Universitetssjukhuset Örebro

You must be logged in to post a comment Login