”Det är eftermiddag” av Leia

Av på 24 november, 2021

Det är eftermiddag
Ni faller
Ni snöflingor
Stora i yrsel
Virriga med vinden
Faller ni till marken
Lägger er stilla
Täcker med en tystnad
En vit massiv yta
På ett oförklarligt vis
Tjänstgör ni
Som naturens ljuddämpare
Så dovt ljuvt
Det är vackert
Så oerhört
En gåva skänks
Allt jag kan
Jag gör
Allt jag kan
För att se
För att känna
Det vackra
Det vackra i allt
Så, så litet
Må det kanske vara
Så, så kort tid
Må det finnas
Det är då
Just då
Jag måste vara där
Tystnaden här
Så talande
Jag saknar inte skriken
De obehagliga tjuten
Vet inte varför
En snabb reaktion
Jag stirrar
På allt
På tomma intet
Den speciella känslan
Jag saknar den
Snön borde ge
Ingen eufori
Låt mig gå
Utanför inuti
Låt mig sitta still
Innanför utanpå
Där utanför
Faller ni fortfarande
I samma yrsel
Lika virriga
Jag sitter still
På sängkanten
Ser mig omkring
Bredvid mig
Min lille vän
Ligger och njuter
Rofylld och lugn
Broder Daniel spelas
No time for us
Kanske gillar han den
Mannen som plötsligt
Bara är där
Så nära så fort
Hans talande ögon
Berättar så mycket
Han lägger sig
Nära och intill
Vid mitt hjärta
Ligg här du
Vila och fundera
Vi har gott om tid
Jag är här
Jag blir kvar här
Jag skall inte resa någonstans

Leia, Kultur | Dikten
Örebronyheter

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in