Home   >   Örebro   >   Dubbla budskap om krisberedskap från svenska myndigheter

Dubbla budskap om krisberedskap från svenska myndigheter

By on 21 maj, 2025
Malin Ågrens forskning visar att myndigheterna ofta förmedlar tvetydiga budskap till sina medborgare.

Foto: Mattias Burling från Örebro Universitets nyheter

Individens ansvar betonas gång på gång, medan det offentligas roll i beredskapsfrågor hamnar i skymundan. Det visar Malin Ågrens avhandling, som granskat kommunikationen från organisationer i det svenska totalförsvaret.

— Den här typen av kommunikation är full av paradoxer, säger hon.

Malin Ågren är forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet. I sin avhandling har hon undersökt språk, bilder och budskap i material från Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och kommuner mellan åren 2011 och 2023.

I avhandlingen konstaterar hon att beredskapskommunikation är en viktig del, av organisationernas strategiska kommunikation både i tider av stabilitet och osäkerhet. Alltså både under lugnare tider, och vid kriser som covid-pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

— Min forskning visar dessutom att man använder ungefär samma argument oavsett hur omvärldsläget ser ut. Det som återkommande förmedlas är en bild av vår omvärld som en konstant hotfull och farlig plats, säger hon.

Strategiskt verktyg för att positionera organisationerna

Normaliseringen av hot blir ett sätt att normalisera och legitimera beredskapsfrågor, enligt Malin Ågren. Kommunikationen används som ett strategiskt verktyg för organisationerna att positionera sig och nå sina mål genom att sätta vissa frågor på den politiska, mediala och samhälleliga agendan.

— Samtidigt får vi inte glömma att den här kommunikationen till stor del styrs av moraliserande och värdestyrda idéer om hur ett samhälle, en organisation och en individ ska vara, konstaterar hon.

Malin Ågrens forskning visar att myndigheterna ofta förmedlar tvetydiga budskap till sina medborgare.

— Den här typen av kommunikation är full av paradoxer, som exempelvis att våra samhällsbärande institutioner är robusta och att allting ska fungera som vanligt vid en kris, samtidigt som den enskilde individen inte ska räkna med någon hjälp ifrån dem utan bör klara sig själv oavsett ekonomiska, sociala eller kognitiva förutsättningar, säger hon.

Trend mot solidaritet, men inte som förr i tiden

Även om de svenska aktörerna inom totalförsvaret hela tiden återkommer till individens ansvar i beredskapsfrågor, ser Malin Ågren samtidigt en trend mot mer solidaritet och kollektivistiska värden.

— Det liknar det vi såg i beredskapskampanjer under 1950- och 1960-talen. Från att vara en individuell och materiell fråga verkar beredskap mer och mer handla om solidaritet och engagemang, exempelvis i civila frivilligorganisationer.

Men det finns en viktig skillnad.

— Intressant nog verkar återgången handla mer om vad den individuella medborgaren kan göra för samhället, än om vad samhället kan göra för individen.

Få argument som bygger på lagar

Malin Ågrens avhandling visar att beredskapsfrågor ofta förklaras, och försvaras med olika typer av argument. Ibland används moraliska argument, till exempel att man ska vara solidarisk och hjälpa andra. Ibland används mer praktiska argument som att det är bekvämt och bra för den enskilda medborgaren att vara förberedd.

Malin Ågren kallar det för ”individuell kollektivisering”, eftersom det kombinerar idén om att vara en del av ett samhälle där man hjälper varandra, och att samtidigt vara självständig och ta ansvar för sig själv.

— Det här sättet att tänka är väldigt typiskt för Sverige. Däremot använder sig organisationerna väldigt sällan av argument som stödjer sig på politiska beslut eller lagar, vilket är lite förvånande med tanke på att sådana ramverk faktiskt finns, säger Malin Ågren.
 

Örebro
Örebronyheter

Källa: Örebro Universitet
Text: Anna Lorentzon

You must be logged in to post a comment Login