- Alicante i topp inför sommaren
- Nu sommarjobbas det i järnvägsspåren
- Vad döljer sig under skynket i Kumla
- Nora kommun bekämpar invasiva blommor
- Nära två miljoner kronor till forskning om dysmeli
- Östeuropaforskaren Martin Kragh inleder samarbete med Örebro universitet
- Fritidsboost fortsätter – fler barn får ta del av en meningsfull fritid
- Örebro kommun häver avtal för lokalvård
- Storåskolans Nicola Hedlund vinner årets pedagogiska pris
- Reningsverk blir konstverk som en del av OpenArt
Efter kriget formas Mostar av strider om minne och framtid
En ruin i Mostar står kvar som ett spår av Bosnienkriget, medan nya mötesplatser och stadsliv växer fram runt omkring. Forskningen från Umeå universitet visar hur stadens miljöer fortfarande präglas av konflikter om minne, identitet och framtid.Foto: Matheus Souza
Vad ska bevaras, byggas upp eller glömmas efter ett krig? En ny studie från Umeå universitet visar hur konflikter om historia, identitet och framtid fortfarande präglar den bosniska staden Mostar, tre decennier efter Bosnienkriget.
Kriget i Bosnien och Hercegovina mellan 1992 och 1995 lämnade stora delar av staden Mostar i ruiner, men återuppbyggnaden har handlat om långt mer än att reparera hus och gator. Det visar ny forskning från Umeå universitet.
Enligt Matheus Souza, forskarstuderande i statsvetenskap, bär stadens miljöer fortfarande på olika berättelser om det förflutna och skilda föreställningar om framtiden.
Forskningens viktigaste resultat
- Stadens miljöer präglas fortfarande av konflikter om minne, identitet och framtid.
- Kvarvarande krigsruiner symboliserade för vissa stagnation och behov av modernisering, medan andra såg dem som viktiga för minne och kontinuitet.
- Konflikter om stadens framtid blev synliga både i minnesplatser, kommersiella projekt och konstnärliga initiativ.
- Fred efter krig handlar inte bara om politiska avtal eller frånvaro av våld.
- Stadsutveckling efter krig är inte bara en teknisk eller ekonomisk fråga.
Citat
— Min forskning visar att platser aldrig upplevs enbart som fysiska platser. De formas också av olika minnen av det förflutna, erfarenheter av nuet och förväntningar på framtiden, säger Matheus Souza. — Fred formas också genom organiseringen av urbant rum och tid: genom huruvida människor kan upprätthålla kontinuitet i vardagslivet, om de kan känna igen sig själva i staden omkring dem och om de kan föreställa sig hållbara framtider efter kriget.
Världen
Örebronyheter
Källa: Umeå Universitet
Related Posts
Annonser
You must be logged in to post a comment Login