Home   >   Senaste nyheter   >   Efter ny dom: Finns en vilja till konstruktiv väg framåt

Efter ny dom: Finns en vilja till konstruktiv väg framåt

By on 23 mars, 2021

Hur stora elnätsföretagens intäkter ska få vara är en svårlöst fråga på elmarknaden. Avgöranden i domstol är regel och nu så sent som i februari var det dags igen och Förvaltningsrätten gav Energimarknadsinspektionen bakläxa. Men vad är roten till oenigheten mellan nätföretagen och myndigheten?

Hur mycket ska elnätsföretagen få ta betalt av sina kunder för att driva och investera i Sveriges elnät? Det är en fråga som ständigt är i händelsernas centrum på elmarknaden. Energimarknadsinspektionen (Ei), som är den myndighet som bestämmer intäktsramarna för elnätsföretagen, drar åt hållet där intäkterna borde vara mindre och elnätsföretagen drar åt hållet där de borde vara på en liknande nivå som idag. Och till slut avgörs det alltid av domstolen. Intäkterna bestäms av Ei i så kallade intäktsramar för fyra år i taget och sedan den nya intäktsmodellen infördes 2012 har Ei och nätföretagen aldrig varit överens.

Oenighet om långsiktighet
Vilka intäkter elnätsägaren ska få ta ut av sina kunder grundar sig på elnätsföretagens prognoser om bland annat hur elnätet kommer att utvecklas under reglerperioden och vilka investeringar som behövs. Flera parametrar spelar roll men kärnan och själva stötestenen är något som kallas WACC, Weighted Average Cost of Capital. Det är en modell som utifrån nätföretagens kapitalkostnader räknar fram en procentsats – ränta – som styr nivån på intäkterna. Ju högre ränta desto högre intäkter – och vice versa.

– Jag skulle säga att oenigheten mellan oss elnätsföretag och Ei bottnar i perspektivet på nätföretagens investeringar. Vi menar att våra investeringar som har en tidshorisont på 40-50 år behöver långsiktighet i räntenivån och förutsägbara regler för att kunna genomföras. Ei menar att ett kortare perspektiv som tar mer hänsyn till den dagsaktuella räntenivån i samhället är mer rättvisande. Det långsiktiga perspektivet framhålls i ellagen och det är därför domstolen går på vår linje, säger David Bjurhall, chef för reglering på Ellevio.

Lägsta räntan någonsin
För det är just så det ser ut. Domstolens utfall ligger betydligt närmare nätföretagens bedömning än Ei:s (se sammanställning nedan) och gapet mellan de båda ökar för varje ny fyraårsperiod. Inför perioden 2020–2023 har Ei lagt sitt lägsta förslag någonsin: 2,16 procent. Ei lutar sig den här gången mot en ny förordning som bestämmer räntans nivå. Men majoriteten av elnätsföretagen överklagade Ei:s beslut och alldeles nyligen underkände förvaltningsrätten den nya förordningen, eftersom den strider mot såväl ellagen som EU:s tredje marknadsdirektiv.

David Bjurhall hoppas att Ei och elnätsföretagen kan hitta en konstruktiv väg framåt. Att läget är polariserat och att förtroendet för varandra är lågt tycker han är beklagligt.

– Vi har allt att vinna på en ökad samsyn och här hoppas och tror jag att den elnätsdialog som regeringenhar tagit initiativ till kommer att vara betydelsefull, säger David Bjurhall.

Fakta
Elnätsägarnas intäkter bestäms vart fjärde år

Elnätsägarnas intäkter beslutas av Energimarknadsinspektionen och grundar sig på elnätsföretagens prognoser om bland annat hur elnätet kommer att utvecklas de närmaste fyra åren och vilka investeringar som behövs. Intäkternas nivå, så kallad intäktsram, avgörs på förhand för en period om fyra år, den så kallade reglerperioden.

WACC-räntan är central för intäkternas nivå

Nyckeltalet WACC (Weighted Average Cost of Capital) betyder viktad kapitalkostnad och innebär att man väger in hur stora långivarnas och aktieägarnas avkastningskrav är i förhållande till deras andel av det totala kapitalet. WACC är den lägsta avkastningen som företaget kan acceptera. WACC-räntan är central för hur stora nätägarnas intäkter får bli och bestäms för varje reglerperiod. Gapet mellan vad Ei och elnätsföretagen anses vara skäligt har ökat.

Regionalt
Örebronyheter

Källa: Ellevios 

You must be logged in to post a comment Login