Elever med funktionsnedsättning sorteras bort

Av på 9 augusti, 2013

Unga med funktionsnedsättning får en sämre utbildning och har en lägre utbildningsnivå än andra. Det minskar möjligheterna till ett gott vuxenliv. För att vända utvecklingen behöver skollagen och läroplanen skrivas om, hävdar Handikappförbunden.

Handikappförbunden har nyligen genomfört en undersökning bland medlemsförbunden för att ta reda på hur skolsituationen ser ut för deras medlemmar och målgrupper. En av frågorna i undersökningen handlade om möjligheten att studera vid vuxenutbildningarna. På grund av brister i grundskolan är det många elever med funktionsnedsättning som inte klarar målet godkänt i alla ämnen.

Det medför att tillgången till högre utbildning begränsas. Enligt skollagen inskränks möjligheterna för unga och vuxna med funktionsnedsättning att studera vid de vuxenutbildningar som finns. Hela 75 procent i enkäten svarade att deras medlemmar/målgrupper påverkas av inskränkningarna i den nya lagen och knappt 45 procent av dessa angav att problemet är stort.

Enkätsvaren ligger i linje med statistik från Ungdomsstyrelsens rapport Fokus 12, som visar att en mindre andel unga med funktionsnedsättning går vidare till högre studier, jämfört med övriga unga. I åldersgruppen 23-29 år är det 32 procent med funktionsnedsättning som har avslutad eftergymnasial utbildning. Motsvarande siffra bland övriga unga är 43 procent.

Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 2012 visar att unga med funktionsnedsättning i åldern 16-25 år är mindre nöjda med sin skolsituation jämfört med övriga unga.

– Kanske kan det i vissa fall bero på att unga med funktionsnedsättning inte alltid får gå i den skola de egentligen vill gå i och att de inte får det stöd de behöver. Enligt skollagen kan skolor i dag neka att ta emot elever med omfattande funktionsnedsättningar, om kommunen inte beviljar medel till extra stöd, säger Ingrid Burman, ordförande för Handikappförbunden.

Knappt 63 procent av de medlemsförbund som svarat på Handikappförbundens enkät uppger att elever bland deras medlemmar/målgrupper tvingas välja en annan skola än den de egentligen vill gå i. Av dessa anger drygt en fjärdedel att detta är ett stort problem.

– Möjligheten att neka en elev som har omfattande behov av särskilt stöd en plats i skolan måste bort. Kommunerna ska också garantera att elever med funktionsnedsättning har lika möjlighet som andra att komplettera sin grund- eller gymnasiebehörighet, säger Ingrid Burman.

Hon tillägger att skollagen ska ge studenter som vill eller behöver komplettera sin grundskole- eller gymnasiebehörighet genom kommunal vuxenutbildning, rätt till nödvändigt stöd för att kunna genomgå studierna.

– Läroplanens kursplaner behöver dessutom kompletteras med skrivningar om funktionalitet och funktionsnedsättning, så samma sätt som de lyfter fram etnicitet, kön och sexuell läggning, säger Ingrid Burman.

Örebronyheter

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in