- Seminarium om lekmiljöer på barns villkor
- Målet är att förhindra att människor drabbas
- Direkten Nora bäst på sociala medier 2023
- Hembygdsförening bjuder in till rundvandring i Jerle stad
- Lämna din trasiga hörapparat och hämta när du kan
- Inga besparingar aktuella för Kulturskolan Garnalia i Lindesberg
- Gerd till Klubb Efterslag på Foajen Örebro konserthus
- Ny och säkrare inloggning för Örebro kommuns e-tjänster
- Renoveringen av Wallerska skolan återupptas
- Stark uppmaning att ta sin vårdos mot covid-19
En andra chans för våtmarker
Foto: Gustaf Hugelius
Våtmarker är bland de mest hotade ekosystemen i världen. En ny studie i Nature visar att stora mängder våtmarker förlorats sedan 1700-talet, men att tidigare studier ändå har överskattat den globala förlusten.
Tyvärr särskiljer sig Norra Europa, främst Sverige och Finland, som området med allra störst förlust av skogsklädda torvmarker. Det är också de våtmarker som bundit störst lager av atmosfärisk koldioxid.
– Vi vet att utsläppen från svenska våtmarker, på grund av exempelvis utdikning, är stora. Ungefär en fjärdedel av Sveriges utsläpp kommer från våtmarker. Och merparten av dessa växthusgaser kommer från områden som dränerats för skogsbruk, säger Gustaf Hugelius, Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet.
– Den nya studien visar tydligt hur vi i Sverige och Finland sticker ut genom att ha klart mest dikning av skogstäckta torvmarker. I de flesta andra delar av världen dominerar förlust av andra våtmarkstyper, som dränerats för att öka andelen jordbruksmark.
Motsvarande sex gånger Sveriges yta har försvunnit
Forskare från bland annat Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet har kartlagt utdikningar och förändringar i markanvändning sedan år 1700 i 154 länder.
Studien visar att 3,4 miljoner km2, mellan 21 och 35 procent, av jordens våtmarker dränerats av människor, med merparten av förlusterna de senaste hundra åren.
Det motsvarar ett område ungefär lika stort som Indien, eller mer än sex gånger Sveriges yta.
– Våra resultat är trots allt till viss del positiva. De allra flesta av de nordliga torvmarkerna är relativt orörda av människor, främst i Nordamerika och Ryssland. Det är dessa våtmarker som över tid bundit upp allra mest koldioxid, säger Gustaf Hugelius.
– Men vi ser dock hot från klimatförändringar, där tinande permafrost och torka hotar kolbalansen även i de orörda torvmarkerna. Den sammanlagda bilden är att flera parallella åtgärder behövs för att rädda våtmarkerna. Förutom att snabbt minska mänskliga utsläpp behöver vi skydda orörda våtmarker, arbeta för att fasa ut aktivt skogsbruk på dikade torvmarker och samtidigt restaurera dränerade våtmarker.
Sverige/Världen
Örebronyheter
Källa: Stockholms Universitet
Related Posts
Latest News
-
Seminarium om lekmiljöer på barns villkor
Den barnkonventionella lekplatsen, Seminarium om lekmiljöer på barns villkor. Leken,...
- Posted april 19, 2024
- 0
-
Målet är att förhindra att människor drabbas
Målet är att förhindra att människor drabbas av inflammatorisk tarmsjukdom, Jonas...
- Posted april 19, 2024
- 0
-
Direkten Nora bäst på sociala medier 2023
Direkten Nora fick i helgen priset Årets Sociala medier på...
- Posted april 19, 2024
- 0
-
Hembygdsförening bjuder in till rundvandring i Jerle stad
Lördag 20 april kl 10:00 bjuder Lindesbergs Hembygdsförening in till...
- Posted april 19, 2024
- 0
-
Lämna din trasiga hörapparat och hämta när du kan
Lämna din trasiga hörapparat och hämta när du kan, utan...
- Posted april 19, 2024
- 0
-
Varför gör inte bankerna mer för att stoppa bedrägerier mot äldre
I TV4-programmet Efter Fem riktar konsumentexperten Sverker Olofsson hård kritik...
- Posted april 19, 2024
- 0
-
Kan manlig konsumtion rädda planeten
På Sveriges Overshoot Day, söndagen den 21 april, har svenskarna...
- Posted april 19, 2024
- 0
You must be logged in to post a comment Login