En ny utredning från Socialdepartementet föreslår ändringar i sjukförsäkringen

Av på 3 juli, 2020

Idag har många personer svårt att förstå varför de har nekats sjukpenning, detta beror bla annat på att Försäkringskassans beslutsmotiveringar är svårtolkade och inte tillräckligt konkreta. Dessutom ger Försäkringskassan avslag till sjukpenning utan att ha gjort noggranna utredningar.

Socialdepartementets utredningen föreslår ändringar för att det ska bli lättare att förstå vilka fysiska och mentala förmågor som kan krävas för att en person ska kunna hänvisas till ett på arbetsmarknaden förekommande arbete.

Utredningen, En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering – utav utredaren Claes Jansson och som blev färdig i januari 2020, slår fast att Försäkringskassan anger ofta att den försäkrade kan klara ett arbete som inte ställer krav på vissa förmågor. Exempelvis anges i besluten att den försäkrade kan klara ett arbete som inte innebär mycket stillasittande, inte ställer höga krav på stresstålighet eller inte är kognitivt krävande. Något stöd för att det finns normalt förekommande arbeten som inte ställer dessa krav ges dock inte i beslutet.

Praxis i domstolarna om normalt förekommande arbete
Enligt Högsta Förvaltningsdomstolen krävs det att den försäkrade kan klara ett normalt förekommande arbete med ingen eller ringa anpassning i normal arbetstakt för att denne ska anses kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. I sina beslut tar handläggarna inte ställning till om den försäkrade kan detta, och därmed följer Försäkringskassan inte den praxis som Högsta Förvaltningsdomstolen har sagt ska gälla.

Högsta förvaltningsdomstolen pekar ut två praktiska utgångspunkter för bedömningen om den försäkrade kan klara ett normalt förekommande arbete. Eventuella bedömningar av personens arbetsförmåga som har gjorts av Arbetsförmedlingen ska som utgångspunkt vara vägledande för Försäkringskassans bedömning av arbetsförmågan. Och den försäkrade ska bedömas kunna tillgodose alla sådana krav som ett arbete på den öppna arbetsmarknaden ställer för att inte rätt till sjukpenning ska föreligga.

Försäkringskassan går inte på Arbetsförmedlingens bedömningar om arbetsförmåga
I de fall där Arbetsförmedlingen har gjort bedömningar om arbetsförmåga har dessa en relativt liten betydelse för Försäkringskassans beslut.

Krav som ett arbete på den öppna arbetsmarknaden ställer
Grundläggande för arbetsmarknaden i sin helhet är att det finns mycket liten tolerans mot begränsningar exempelvis avseende förmåga att kunna sköta grundläggande hygien, förmåga att kunna följa basala sociala koder, förmåga att kunna transportera sig till och från arbetet, samt förmåga att vara grundläggande kognitivt orienterad.

Normalt förekommande arbete och personer med psykiatriska diagnoser
Begreppet ’normalt förekommande arbete’ är central vid bedömningen av rätten till sjukpenning efter 181 dagar. Efter 181 dagars sjukskrivning gör Försäkringskassan en prövning av arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden, och inte bara mot den befintliga arbetsgivaren.

Trots att det finns en möjlighet att skjuta upp bedömningen mot normalt förekommande arbete från och med dag 181 bedöms personer med psykiatriska diagnoser sällan ha särskilda skäl för det. Om dessa personer inte bedöms sakna arbetsförmåga i normalt förekommande arbete dras sjukpenningen in. Utredningen anser att bedömningen är för restriktiv. Bla drabbar detta personer med utmattningssyndrom hårt då de behöver ofta en längre rehabilitering innan de kan återgå till arbete. Försäkringskassans handläggare tycker det är svårt att bedöma dels om de, trots sina besvär, skulle kunna klara ett mindre stressigt arbete dels om mindre stressiga arbeten är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Många gånger ger läkarintygen inte tillräcklig information om funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning hos de försäkrade som är sjukskrivna för olika former av utmattningstillstånd. Bedömningarna mot normalt förekommande arbete är lättare när det gäller försäkrade med en somatisk sjukdomsbild.

Utredningen vill ha bättre utredningar som är mer konkreta
Det saknas enligt vår bedömning ett resonemang dels om vilken typ av arbeten som den försäkrade borde klara med sin kvarvarande arbetsförmåga, dels om det finns sådana normalt förekommande arbeten som inte kräver god koncentrationsförmåga och där man inte behöver träffa många människor. Det saknas också en bedömning av hur denna förmåga kan nyttjas i något sådant arbete, som inte kräver anpassning eller med endast ringa anpassning.

Några förslag av Socialdepartementets utredning
Bedömningen av arbetsförmågan efter dag 180 ska göras mot angivet normalt förekommande arbete. Med angivet normalt förekommande arbete avses normalt förekommande arbeten som ingår i en yrkesgrupp enligt Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK). Det ska dock inte krävas att Försäkringskassan specificerar ett konkret arbete som den försäkrade kan klara av.

Beslut om avslag bör underbyggas i större utsträckning för att Försäkringskassan ska kunna göra de ställningstaganden som krävs enligt rättspraxis. De gäller framför allt ställningstagandet till om det finns arbeten, som är normalt förekommande, där den försäkrade kan nyttja sin kvarvarande arbetsförmåga och möta kraven på normal arbetsprestation utan eller med endast ringa anpassning av arbetsuppgifterna. Ärendena bör därför utredas mer.

Försäkringskassans remissvar på utredningen
I vanlig ordning har utredningen varit ute på remiss, dvs att myndigheter och organisationer får möjlighet att lämna synpunkter på utredningen till Socialdepartementet. Försäkringskassan är mycket negativa och vill i stort sett inte att någon av förslagen blir verklighet.

Försäkringskassan tycker inte att utredningen håller god kvalitet. Man menar att förslagen är dåligt underbyggda och att utredningen inte har lyssnat på de synpunkter som Försäkringskassan har lämnat under arbetets gång.

Mer specifikt är man bla kritiska mot att utredningen inte har analyserat och beskrivit vilka fysiska och mentala förmågor som kan krävas för att kunna utföra ett arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, något som ingick i direktiven till utredningen.

Försäkringskassan värjer sig också ifrån utredningens påstående om att deras beslut är otydliga, vilket utredningen slår fast. De är tveksamma till att utredningens förändringar kommer att göra besluten enklare att förstå, eller uppfattas som mer rättvisa och rimliga.

Försäkringskassan försöker försvara den egna organisationen
Vi tycker det är mycket bekymmersamt att Försäkringskassan försöker försvara den egna organisationen framför att ge service till personer som är sjuka. Man vill behålla en restriktiv linje som är mycket mer lik den som Reinfeldt införde 2008. Vilka perspektiv har man? Från ett medborgarperspektiv till ett överhetsperspektiv. Man väljer makten framför brukaren. Det blir en tydlig bild av det systemskifte som genomförts i landets myndigheter.

Regionalt
Örebronyheter

Skribent: Dennis Aberos
Källa equalsthlm

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in