En schablon för skolpengen bör införas

By on 4 juli, 2022
Arkivbild

Skolpengen infördes i samband med valfrihetsreformen för skolan, och har varit viktig för att elever ska kunna välja skola. Riksrevisionens granskning visar att systemet har vissa nackdelar, och att regeringen bör se till att en nationellt bestämd schablon för ersättningen till fristående skolor införs.

Riksrevisionen har granskat regelverket för skolpengen. Den sammanfattande bedömningen är att det medför ett antal oönskade konsekvenser och därför bör förändras.

Huvudproblemet är den så kallade lika-villkorsprincipen, som innebär att ersättningen till fristående skolor ska bestämmas efter samma grunder som kommunen använder för sin egen skolverksamhet. Skolpengen höjs därför om kostnaderna för den kommunala verksamheten ökar, oavsett om de fristående skolorna har fått ökade kostnader eller ej.

Kommunala och enskilda huvudmän har båda ett ansvar för att ge sina elever en god utbildning. Men en kommun är dessutom skyldig att erbjuda alla elever som vill gå i en kommunal skola en plats, och den behöver vara redo att ta emot ytterligare elever med kort varsel. Kommunen kan därför inte heller besluta om den exakta storleken på sin skolverksamhet utan är tvungen att anpassa sig utifrån det elevunderlag som finns. En fristående skola kan bestämma hur många elever den maximalt vill ha, och avböja elever utöver det antalet.

Kommunernas större ansvar innebär i praktiken att kommunala grundskolor ofta bedriver sin verksamhet med mindre eller större antal elever i klasserna än vad som är mest fördelaktigt ur ett ekonomiskt eller pedagogiskt perspektiv.

När elever lämnar en skola följer hela skolpengen med, men en stor del av kostnaderna kvarstår. Det gör det svårt för vissa skolor, såväl kommunala som fristående, att planera sin verksamhet.

– Våra intervjuer visar att skolor med ett osäkert elevunderlag blir mer benägna att anställa personal på tidsbegränsade anställningar, mindre erfaren personal eller anpassa tjänsteomfattningen för viss stödpersonal. Detta riskerar att leda till sämre kontinuitet och stabilitet för elever i behov av stöd, säger Sofia Sandgren Massih, projektledare för granskningen.

Regelverket medför även andra svårigheter för de fristående skolorna. I granskningen framkommer att kommunernas beslut om skolpengens storlek ibland kommer sent, ofta är otydliga och inte uppfyller skolförordningens krav.

– En statligt fastslagen schablon för skolpengen till fristående skolor skulle bidra till att effektivisera systemet och även förbättra de fristående skolornas planeringsförutsättningar, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Granskningen visar också att Skolinspektionen sällan bedömer att etablering av nya fristående skolor leder till påtagliga negativa följder på lång sikt. Skolinspektionen tolkar lagen snävt utifrån de två exempel som ges i bakomliggande proposition. Enligt Riksrevisionens bedömning är det ett för begränsat sätt att se på problematiken.

Rekommendationer i korthet

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se till att det införs en statligt bestämd schablonmodell för ersättning till enskilda huvudmän. En sådan schablon bör tillåta vissa variationer utifrån till exempel befolkningstäthet, lärarlöneläge och kostnader för lokaler.

Om regeringen väljer att inte följa rekommendationen föreslår Riksrevisionen regeringen att se till att en schablon för lokalkostnadsersättning till fristående skolor införs.

Skolverket rekommenderas att ta fram en nationell mall för hur redovisningen av kommunernas bidragsbeslut till fristående skolor ska se ut.

Skolinspektionen rekommenderas bland annat att säkerställa att myndigheten har tillräckligt underlag avseende påtagligt negativa följder på lång sikt för att kunna göra en helhetsbedömning.

Ekonomi | Sverige
Örebronyheter

Källa Riksrevisionen
Rapporten finns på Riksrevisionens webbplats , Skolpengen – effektivitet och konsekvenser (RiR 2022:17) – riksrevisionen.se/2022_17_rapport

You must be logged in to post a comment Login