Etiopien – våldtäkter, utomrättsliga avrättningar och hem som satts i brand i Amhara och Oromia

By on 30 maj, 2020
Illustration: Victor Ndula

Hem som bränts ned, utomrättsliga avrättningar, våldtäkter, godtyckliga gripanden och fängslanden – ibland av hela familjer. Etiopiska säkerhetsstyrkor har begått fruktansvärda övergrepp som ett svar på attacker från väpnade grupper och våld mellan olika befolkningsgrupper i Amhara och Oromia. Det konstaterar Amnesty International i en ny rapport som släpps i dag.

  • Minst 140 personer har dödats och hundratals fördrivits under säkerhetsoperationer i Amhara och Oromia
  • Minst 300 familjer har tvångsförflyttats i Oromia
  • Säkerhetsstyrkor har använt granater och vapen, och satte eld på hus, i en brutal kampanj riktad mot etniska minoriteter i Amhara

Rapporten, Beyond law enforcement: human rights violations by Ethiopian security forces in Amhara and Oromia, dokumenterar hur säkerhetsstyrkor har begått allvarliga övergrepp mellan december 2018 och december 2019. Övergreppen har begåtts trots de reformer som gjorts och som bland annat lett till att tusentals fängslade personer har släppts, att de medborgerliga och politiska rättigheterna har utökats och att drakoniska lagar har dragits tillbaka – som den så kallade Anti-Terrorism Proclamation som tidigare använts just för att kränka mänskliga rättigheter.

—De etiopiska myndigheterna har gjort märkbara förbättringar när det gäller mänskliga rättigheter i landet. Men det är helt oacceptabelt att landets säkerhetsstyrkor kan fortsätta att begå människorättskränkningar under straffrihet. Med ett val i antågande är risken stor att de här övergreppen kan eskalera om inte regeringen ser till att säkerhetsstyrkorna agerar inom lagens ramar och att de förblir opartiska i sin tjänsteutövning, säger Deprose Muchena, Amnesty Internationals regionchef för östra och södra Afrika.

Under 2018 såg premiärministern Abiy Ahmeds regering till att förbudet mot oppositionspartier försvann, och det skulle bli tillåtet för dem att delta i det kommande valet. Några av dessa hade klassats som “terroristorganisationer” och tvingats i exil. Valen skulle ha ägt rum i augusti 2020, men har nu skjutis fram på grund av covid-19.

I ett försök att samla stöd har politiker försökt röra upp etniska och religiösa motsättningar vilket har satt igång våld mellan olika befolkningsgrupper och väpnade attacker i fem av landets nio delstater: Amhara, Benishangul-Gumuz, Harari, Oromia och Southern Nations, Nationalities och Peoples Region (SNNPR), samt den administrativa delstaten Dire Dawa.

Som svar inrättade regeringen säkerhetsposteringar under 2018 för att samordna operationerna som utförs av Ethiopian Defense Forces (EDF), den federala polisen, regionernas vanliga polisstyrkor och specialpolisstyrkor (Liyu) samt lokala administrativa säkerhetstjänstemän som kallas kebele-milis.

Utomrättsliga avrättningar, gripanden och nedbrända hem
Amnesty har bland annat dokumenterat utomrättsliga avrättningar av minst 39 personer i Oromia.

—Myndigheterna måste omedelbart upphöra med detta fruktansvärda dödande. De måste också se till att de ansvariga ställs till svars och att rättvisa skipas, säger Deprose Muchena.

Minst 10 000 personer, ibland hela familjer, greps godtyckligt och fängslades under 2019 som ett led i regeringens tillslag mot väpnade attacker och våld mellan olika befolkingsgrupper i Oromiaregionen. De anklagades, men åtalades aldrig, för att ha “stött, delat information med och gett mat till” medlemmar ur en väpnad grupp som kallar sig själva för Oromo Liberation Army (OLA), och som är en avknoppning från Oromo Liberation Fronts (OLF) militära gren.

Sedan mars 2019 har säkerhetstjänstemän tvångsvräkt minst 60 familjer från Oromias östra och västra Gujizoner genom att bränna ner deras hem. Ofta när familjerna var kvar inne i husen. Amnesty kan dessutom bekräfta att ytterligare 300 familjer har blivit tvångsförflyttade från sina hus på landsbygden till områden i förstäder och då tvingats lämna allt – från hushållsredskap till det som odlades.

—Lagar och ordningsföreskrifter ska aldrig skada människor eller ta ifrån dem deras levebröd så att de hamnar i fattigdom. Myndigheterna måste säkerställa att alla vräkta och förflyttade familjer omedelbart kan återvända på ett säkert sätt till sina hem och sina gårdar. Myndigheterna måste också visa att det är helt lagligt att ha olika politiska åsikter, att alla har rätt att välja vem de vill stötta och att den här sortens yttrandefrihet måste garanteras och skyddas. Myndigheterna måste också upphöra med sitt dödande och med att kriminalisera människor för deras politiska ställningstaganden, säger Deprose Muchena.

Världen | Etiopien
Örebronyheter

Källa: Amnesty International

You must be logged in to post a comment Login