Home   >   Senaste nyheter   >   EU-förslag om AI hindrar polisens brottsbekämpande arbete

EU-förslag om AI hindrar polisens brottsbekämpande arbete

By on 25 augusti, 2022
Arkivbild

EU-kommissionens förslag till en förordning för användningen av artificiell intelligens, AI, slutförhandlas inom kort på EU-nivå. En rad användningsområden av AI förbjuds eller begränsas därmed kraftigt.

 – Vi är mycket bekymrade. Som förordningen nu är formulerad ger den oss i princip enbart alternativet att jobba manuellt, samtidigt som kriminella utnyttjar tekniksprånget fullt ut, säger Anders Hall, utvecklingschef vid Noa, polisens nationella operativa avdelning.

AI gör det möjligt att analysera stora mängder data. Digitaliseringen har samtidigt inneburit att det i brottsutredningar innehåller stora och komplexa mängder information. Att manuellt granska och strukturera data är därför en ineffektiv metod som tar lång tid och kan leda till felregistreringar.

Ett exempel där AI är centralt kan vara när polisen arbetar med underrättelser kring sexuella övergrepp mot barn. Ett exempel på ett ärende: Polisen har beslagtagit flera tusen timmars film. Under en tiondels sekund skymtar delar av gärningsmannens skjortärm förbi. Med AI kan den kopplas ihop med en helt annan filmsekvens som ger träff i Interpols databas. På några dagar har polisen lyckats identifiera offer och förövare.

– Utan AI skulle detta arbete ta flera månader. Förmågan att samla, analysera och dra rätt slutsatser av information är en central förmåga i all brottsbekämpning. Mängden tillgänglig information i varje brottsutredning ökar hela tiden och innebär samtidigt att kraven på att dra rätt slutsatser ökar. Rätt information för sent skyddar inga brottsoffer och löser inga brott, säger Anders Hall.

Andra exempel på situationer där AI är avgörande för att kunna lösa brott är i samband med

  • Skjutningar, där vittnen saknas eller inte vill vittna, men där det finns mobiltelefondata som avslöjar positioner, chattar och tidpunkter.
  • Analyser av krypterade chattar. Det material som polisen fått tillgång till genom Encrochat, Sky och Anom har lett till 2000 utdömda fängelseår.
  • Delade underrättelser med andra brottsbekämpande myndigheter och inom Europol/Interpol.

Samtliga EU:s polismyndigheter inklusive Norge, Island, Schweiz, Storbritannien, Interpol och Europol skickade nyligen en skrivelse till EU-kommissionen, som understryker att förordningen måste innehålla tydliga undantag för användning som är relaterat till brottsbekämpning.

– Vi hoppas att den ska ge effekt hos samtliga medlemsländers beslutsfattare och att utformningen av den slutgiltiga förordningen anpassas till brottsbekämpande myndigheters särskilda behov, säger Anders Hall.

Fakta

EU-kommissionen lade i april 2021 fram förslag om en ny AI-förordning som reglerar användningen av artificiell intelligens.

Tekniken är inte reglerad på EU-nivå sedan tidigare. Regeringen har tillsatt en utredning för att se över användning av biometri inom brottsbekämpning, den ska redovisas i februari 2023.

Syftet är att harmonisera regler för AI inom EU, att stärka den inre marknadens konkurrenskraft och funktion, samt att undvika fragmentering på den inre marknaden, skydda hälsa, säkerhet och grundläggande rättigheter, främja de positiva aspekterna av AI och säkerställa fri rörlighet av AI-system. 

För en rad användningsområden som för polisens del är att betrakta som brottsbekämpande åtgärder, är huvudprincipen enligt förslaget att det blir förbjudet att använda AI. Exempel: Fjärridentifiering i realtid – chatt mellan förövare och brottsoffer.

Andra typer av AI-användning hamnar i kategorin ”högrisk”, vilket enligt förslaget i varje enskild åtgärd kräver förhandstillstånd från en myndighet.

Undantag från förbud med bäring på brottsbekämpning är när polisen letar efter försvunna barn samt vid terrorbrott.

Sverige
Örebronyheter

Källa: Polisen

You must be logged in to post a comment Login