Exportöverskott och ont om el – samtidigt

Av på 6 februari, 2021

När kylan kom i januari i år märktes en rejäl skillnad i den svenska elbalansen vilket också återspeglades i elpriserna på elbörsen. Med ökad knapphet på el stiger elpriserna, men hur går det ihop med en stor elexport från Sverige? Och hur ser elproduktionen ut under en timme när vi har importerat? Energiföretagen Sveriges elmarknadsexpert Magnus Thorstensson förklarar!

Som en följd av välfyllda vattenmagasin i Norden sjönk elpriserna till rekordlåga nivåer under 2020. I december steg dock priserna som en följd av lägre temperaturer men det nordiska systempriset nådde ändå inte högre än 20 öre/kWh som ett genomsnitt för månaden. I takt med att temperaturen sjönk ytterligare efter årsskiftet steg elpriserna och det genomsnittliga priset för januari 2021 blev dubbelt så högt som i december.

– Februari hann knappt börja innan priset steg till drygt 2 kr/kWh under några timmar. Under dessa timmar importerade vi el från grannländerna, säger Magnus Thorstensson som är elmarknadsanalytiker hos Energiföretagen Sverige.

Kraftflödet över gränserna styrs av prisskillnader
Import och export av el styrs av prisskillnader mellan Sverige och grannländerna. Prisskillnaderna utgår vanligen från hur elproduktionen ser ut i de olika länderna eftersom olika kraftslag har olika produktionskostnader. Till exempel har Sverige och Norge en stor andel vattenkraft med låga produktionskostnader och exporterar därför vanligen till grannländerna.

Men då förutsättningarna varierar, exempelvis beroende på vädret, så varierar även priserna och när priset är lägre i omvärlden så sker också en import till Sverige. Under 2020 hade vi god tillgång till vattenkraft och Sverige exporterade nästan 37 TWh el, men under året importerades också drygt 12 TWh, vilket gav en nettoexport på knappt 25 TWh.

Olika tidsperspektiv visar på variationer i elutbytet
Beroende på vilket tidsintervall vi studerar så varierar elflödena mellan Sverige och omvärlden. De senaste åren har vi genomgående nettoimporterat från Norge och nettoexporterat till övriga länder. Tittar vi per månad och ner till timmar varierar dock elutbytet. Även om det vanligen är nettoexport till Finland, Danmark och Tyskland, är det inte helt ovanligt att det kan vara nettoimport vissa månader. För handeln med Litauen och Polen är det ovanligt att Sverige nettoimporterar under hela veckor. Detta visar att vi kan tala om elöverskott ibland och importbehov ibland, beroende på tidsintervall. I tabellen nedan (källa: Nordpool) illustreras utrikeshandeln med el för olika tidsintervall.

Källa: Nordpool

Vad består importen av och från var kommer den?
Den 1 februari (gulmarkerad ovan) var ett dygn där Sverige totalt sett nettoimporterade el för att täcka efterfrågan. Totalt för dygnet importerades el från Norge, Danmark, Tyskland och Litauen medan det var export till Finland och Polen (negativa värden ovan).

– På samma sätt som vi inom Sverige egentligen inte kan specificera hur elektronerna i de enskilda eluttagen hemma är producerade, så kan vi inte heller säga vilken typ av el som exporten eller importen utgör. Men en ledtråd kan vi få genom att se hur elproduktionen i respektive land ser ut för den aktuella timmen, säger Magnus Thorstensson.

En av timmarna med högst pris var mellan kl 17:00-18:00 (se gulmarkering nr 2 ovan). Under den timmen importerade vi från alla länder utom Finland. Produktionsdata från ENTSO-e:s Transparency Platform (se diagrammen nedan) ger en ögonblicksbild av produktionen i de länder vi importerade ifrån under den aktuella timmen. Uppgifterna ska dock betraktas som preliminära, speciellt fördelningen mellan olika bränslen. Exempelvis ingår den svenska biobränslebaserade elproduktionen i kategorin övrigt, som också innehåller elproduktion från till exempel avfall, sol och geotermi.

Det höga priset i Sverige och större delen av Norden förklaras av låga temperaturer och lite vindkraftsproduktion, vilket framgår av diagrammen nedan för främst Sverige och Danmark.

Med en viktning av hur stor andel importen var från respektive land kan man grovt generaliserat säga att importen till Sverige under den aktuella timmen den 1 februari bestod av: 58 % vattenkraft, 28 % fossilkraft, 6 % vindkraft, 6 % övrigt och 2 % kärnkraft.

Det ska dock framhållas att många faktorer påverkar såväl elproduktionen som elanvändningen, varför importens sammansättning ser helt annorlunda ut vid andra tillfällen. Detta är även något som utvecklas över tiden i takt med den fortsatta omställningen av elsystemet som sker i våra grannländer.

Källa: ENTSO-E Transparency Platform

Regionalt
Örebronyheter

Källa: Energiföretagen Sverige

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in