Home   >   Senaste nyheter   >   “Fel” känslor vid sorg så känner svenskarna egentligen

“Fel” känslor vid sorg så känner svenskarna egentligen

By on 11 september, 2025
Foto: Fonus

När någon dör väcks många känslor, men inte alltid de man förväntar sig. Förutom sorg och saknad kan reaktionerna vara mångfacetterade, och svåra att tala om. En ny Sifo-undersökning från Fonus visar hur känslor som ångest, lättnad och ilska är en betydande del av många svenskars sorgeupplevelse.

Ett dödsfall rör ofta upp starka känslor hos anhöriga, men det är inte alltid man är beredd på vilka slags känslor som kan uppstå i en sådan stund. Faktum är att många svenskar har upplevt känslor som hopp, lättnad eller tacksamhet (14 procent) samt ensamhet (13 procent) i samband med att någon i deras närhet gått bort.

Även känslor som ilska och frustration (11 procent) förekommer.

— När någon i vår närhet dör väcks ofta sorg och saknad inom oss, men ibland även känslor som vi inte har förberett oss på. Jag möter många som har en föreställning om hur sorg ska se ut, men i verkligheten är reaktionerna ofta mycket mer komplexa och kan ibland komma som en överraskning. Därför tycker jag att det är viktigt att vi inte dömer varken oss själva eller andra för hur sorgen ser ut. Det finns inget rätt eller fel sätt att reagera, och ibland bär vi på känslor vi själva inte riktigt förstår, vilket gör det ännu viktigare att våga prata om dem, säger Conny Sohlberg, begravningsentreprenör på Fonus.

Undersökningen visar också att ångest är en av de känslor som tydligast skiljer sig mellan könen. 16 procent av kvinnorna uppger att de känt ångest i samband med ett dödsfall, jämfört med 8 procent av männen. Bland unga kvinnor i åldern 18–29 år är ångest allra vanligast, där uppger 26 procent att de har känt det.

— När våra reaktioner inte stämmer överens med den förväntade bilden av sorg uppstår lätt skuld och skam. Många bär på ångest vilket är ett tillstånd som kan rymma känslor som rädsla, oro eller hjälplöshet, men pratar sällan om. Det är viktigt att komma ihåg att känslor inte är logiska, de är mänskliga. Ångesten kan bottna i allt från ovisshet om framtiden till svåra upplevelser kopplade till själva dödsfallet. Rädslan att framstå som att man känner fel gör att många försöker trycka undan det som inte passar in, vilket i sig kan spä på en mängd andra reaktioner. Resultatet blir ofta att vi lämnas ensamma med våra mest komplexa känslor, just när vi hade behövt dela dem som mest, säger David Waskuri, psykolog på Sveapsykologerna.

Så kan man möta sorgen när känslorna är många (eller få)

Låt sorgen ta plats
Det är vanligt att känna mer än bara sorg när någon dör. Låt alla känslor få finnas, även de som överraskar dig. Känner man lättnad, ilska eller ångest, så är det lika giltiga reaktioner som saknad och sorg. Försök att inte döma dina känslor.

Skriv av dig
Att formulera tankar och känslor i ord kan göra dem lättare att förstå och hantera. Ett enkelt sätt kan vara att skriva dagbok, skriva i mobilen eller formulera ett brev till dig själv. Ibland kan man upptäcka känslor man inte visste att man bar på.

Ge dig tid
I sorgen finns ingen brådska. Känslorna kan förändras över tid, och det är naturligt om de kommer och går. Försök att tillåta dig själv att känna det som känns, när det känns. För vissa kommer reaktionerna först efter en tid.

Några av svenskarnas vanligaste känslor vid en närståendes död:

  • Sorg (79 procent).
  • Saknad (73 procent).
  • Hopp, lättnad och/eller tacksamhet (14 procent).
  • Ensamhet (13 procent).
  • Ångest (12 procent).
  • Ilska, frustration och/eller bitterhet (11 procent).
  • Meningslöshet (10 procent).
  • Skuld (8 procent).
  • Inga känslor, apatisk (4 procent).
  • Skam (2 procent).
  • Lycka och/eller glädje (1 procent).

Sverige
Örebronyheter

Källa: Fonus
Om undersökningen
Sifo-undersökningen är riksrepresentativ och genomförd av Verian på uppdrag av Fonus för att undersöka svenskarnas inställning till döden och begravning. Undersökningen har genomförts i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen. Totalt gjordes 3 311 webbintervjuer mellan 11 februari och 19 februari 2025.

You must be logged in to post a comment Login