Fler elever behöriga till gymnasiet
Arkivbild
Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolan har ökat med nästan två procentenheter sedan förra året. 84,4 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga jämfört med 82,5 procent 2017. Framför allt är det andelen behöriga pojkar som ökar. Det visar Skolverkets nya statistik som också finns uppdelad på skolor, kommuner och län.
– Det är en välkommen förbättring. Efter att behörigheten har sjunkit bland niondeklassarna i flera år så ser vi nu ett trendbrott, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.
Totalt lämnade drygt 110 000 elever grundskolan i våras. Av dem blev 92 900 elever behöriga till gymnasieskolan. Våren 2017 lämnade 107 000 elever grundskolan och av dem var 88 300 elever behöriga. Antalet behöriga elever ökade därmed med 4 600 från 2017 till i år.
Skillnaden mellan pojkars och flickors behörighet minskar
Bland flickorna har behörigheten till gymnasieskolan ökat med 0,3 procentenheter sedan förra året. Bland pojkarna ökade behörigheten med 3,1 procentenheter. 86,7 procent av flickorna och 82,3 procent av pojkarna blev behöriga i år.
Föräldrarnas utbildning slår igenom i elevernas betyg
Bland elever vars föräldrar har gymnasieskola som högsta utbildning blev 78,1 procent behöriga till gymnasieskolan i våras. Behörigheten bland elever med minst en förälder med eftergymnasial utbildning är 93,5 procent. Siffrorna var ungefär desamma förra året.
– Skillnaderna mellan olika elevgrupper är fortsatt orimligt stora. Ansvariga för skolan lokalt behöver utveckla undervisningen och fördela resurser så att elevernas bakgrund inte avgör hur de lyckas i skolan. Social bakgrund får aldrig bli en ursäkt för sämre resultat. Här behöver skolorna göra mer och vi erbjuder en rad stödinsatser som de kan använda i sitt arbete, säger Peter Fredriksson.
Migrationsbakgrund påverkar behörigheten
Behörigheten skiljer sig också beroende på migrationsbakgrund. Skillnader finns men är mindre mellan elever med svensk bakgrund (90,9 procent), elever med utländsk bakgrund födda i Sverige (86,1 procent) och elever som invandrat före skolstart (84,8 procent). Behörigheten är däremot betydligt lägre bland elever som invandrat i årskurs 1–5 (67,3 procent). Lägst är behörigheten bland nyanlända (28,4 procent). I den elevgruppen ingår elever som invandrat de senaste fyra åren och elever som saknar uppgift om personnummer.
– Nyanlända har en brant uppförsbacke. Att på kort tid lära sig språket och samtidigt utveckla ämneskunskaperna är en utmaning. Här behövs ett genomtänkt och målvetet arbete på skolorna och vi satsar idag mycket på att stötta skolor som har tagit emot många nyanlända, säger Peter Fredriksson.
Mer om betyg och behörighet
Betygen räknas om till ett meritvärde som eleven använder vid ansökan till gymnasieskolan. Meritvärdet räknas fram utifrån elevernas 16 bästa ämnesbetyg. Det genomsnittliga meritvärdet har ökat sedan förra året. I år var det genomsnittliga meritvärdet 220,8 jämfört med 215,7 förra året. För elever som läser ett modernt språk som språkval baseras meritvärdet på 17 ämnen. Genomsnittet beräknat på 17 ämnen var i år 228,7 jämfört med 223,5 förra året. Med behörighet till gymnasieskolan avses behörighet att börja ett yrkesprogram som är den behörighet som kräver minst antal godkända betyg. Kraven för att vara behörig till ett yrkesprogram är godkända betyg i minst åtta ämnen. För att vara behörig till högskoleförberedande program krävs godkända betyg i minst 12 ämnen.
Regionalt
Örebronyheter
You must be logged in to post a comment Login