- Seniorvår med kulturen i fokus
- Vägledning för föräldrar i Kumla
- Viktiga bakterier till kejsarsnittsfödda för ökat immunförsvar
- Badplats i Åmmeberg beräknas klar till sommaren 2025
- Lek och nyfikenhet ska förbättra AI:s förmåga att lära sig
- Sista kvalet mot Allsvenskan för Kumla IBK
- Örebro kommun bygger om på Universitetsallén på öster
- Åtal väckt för mord på kvinna i Örebro
- För få kvinnor i region Örebro vaccinerade
- Busskort för gymnasieelever i Karlskoga
Förorenande kemikalier faller med regn över Vättern – lagras i dricksvattnet
Foto: Jesper Mattsson
Köldmedierna i nya kylar, frysar och luftkonditioneringsanläggningar skulle vara mer miljövänliga, men nu visar en ny doktorsavhandling från Örebro universitet att restprodukter samlas i våra sjöar – utan att brytas ner.
Bara i dricksvattentäkten Vättern ökar halterna av kemikalien TFA med långt över 100 kilo varje år.
Under arbetet med sin doktorsavhandling har Maria Björnsdotter tagit ett stort antal vattenprover kring Vättern. För att se hur stor del av föroreningarna i vattnet som kommer från lokala källor har prover tagits både på vattnet i sjön och i tillrinnande vattendrag. De har sedan jämförts med regnvattenprover från en forskningsstation på Visingsö.
Resultaten visar att vissa av kemikalierna i Vättern till stor del har kommit dit med regnvatten. Till exempel handlar det om trifluorättiksyra, TFA. Det är en restprodukt som bildas när andra kemikalier bryts ner. Många av dem finns ursprungligen i nyare luftkonditioneringsanläggningar och köldmedier i kylar och frysar.
– Det största problemet är att de inte bryts ner i miljön. Vi vet inte vilka effekter det kommer att ha, säger Maria Björnsdotter, nybliven doktor i kemi vid Örebro universitet.
Det handlar alltså inte om de äldre köldmedier som har skadat miljön och därför har fasats ut. Istället är det nu ersättningsämnen som används i moderna produkter som börjar synas i sjövatten.
– Man har arbetat för att ta fram köldmedier som inte förstör ozonlagret eller orsakar global uppvärmning. Men man har inte tänkt så mycket på vilka effekter eventuella nedbrytningsprodukter från ersättningsämnen kan ha, säger Maria Björnsdotter.
Bryts inte ner i naturen
TFA ingår i gruppen ultrakorta perfluorerade alkylsyror, PFAAs. Det är mycket svårnedbrytbara ämnen, som är syntetiskt framställda och inte finns naturligt i naturen. Till skillnad från en del andra miljögifter fastnar inte ultrakorta PFAAs i mänskliga vävnader och lagras därför inte i våra kroppar. Men de är vattenlösliga och därför ökar mängden i våra sjöar. På sikt riskerar det att förorena dricksvattnet.
– Även om det inte har några effekter i de koncentrationer som finns i miljön idag, så kommer ju koncentrationerna hela tiden att öka.
Just nu ökar mängden TFA i Vättern med 120 – 170 kilo varje år, enligt de beräkningar som Maria Björnsdotter har gjort.
Dricksvatten för många kommuner
Vättern är Sveriges näst största insjö och en viktig dricksvattentäkt för nära 300 000 personer i närområdet. I framtiden beräknas betydligt fler personer använda vattnet. Bland annat pågår ett projekt som inom tio år ska leda vatten från sjön genom långa bergtunnlar till kommunerna Kumla, Hallsberg, Lekeberg och Örebro. Även i Stockholm har Vättern utretts som reservvattentäkt, även om kostnaderna idag bedöms vara för höga.
Om de ökade mängderna ultrakorta PFAAs kan påverka oss på sikt är okänt.
Vad som däremot är klart är att de är mycket svåra att filtrera bort ur dricksvattnet med dagens teknik.
– De vattenreningsmetoder som finns för det här är dyra, säger Maria Björnsdotter.
Finns i prover från Arktis
Några av kemikalierna i gruppen når vattnet från närområdet. Till exempel kan de komma från gamla brandövningsplatser eller deponier av farligt avfall. Men de substanser som bryts ner till TFA kan färdas mycket långa sträckor i atmosfären.
I sin forskning har Maria Björnsdotter också tagit prover på Spetsbergen på Arktis. Där fanns inga kända lokala föroreningskällor – men precis som i Vättern finns TFA i provrören från Arktis.
Det är troligt att det handlar om samma process. Kemikalier som når atmosfären färdas långa sträckor, bryts ner med hjälp av solljus och omvandlas till TFA. Sedan lagras det, i Vätterns djupa vatten eller den arktiska isen.
Forskningen om ultrakorta PFAAs är i ett tidigt skede. Än så länge finns inget säkert sätt att spåra var utsläppen kommer ifrån. Det TFA som faller med regn över Vättern kan ha bildats av andra ämnen som släppts ut från olika sorters källor i olika delar av världen.
– Det spelar kanske inte så stor roll om vi ser över våra utsläpp i Sverige eller ens inom EU. De största källorna kan finnas i andra delar av världen. Så för att minska kontamineringen av Vättern måste åtgärder vidtas på en global skala, säger Maria Björnsdotter.
Örebro | Örebro Universitet
Örebronyheter
Källa Örebro Universitet
Text: Jesper Mattsson
Foto: Maria Björnsdotter och Jesper Mattsson
Related Posts
Latest News
-
Seniorvår med kulturen i fokus
I år anordnar Örebro kommun tillsammans med flera aktörer Seniorvår...
- Posted mars 28, 2024
- 0
-
Vägledning för föräldrar i Kumla
Föräldraskap är en resa fylld med glädje och utmaningar. För...
- Posted mars 28, 2024
- 0
-
Viktiga bakterier till kejsarsnittsfödda för ökat immunförsvar
Barn som föds vaginalt får viktiga bakterier från sin mamma,...
- Posted mars 28, 2024
- 0
-
Badplats i Åmmeberg beräknas klar till sommaren 2025
Det kommer dröja till badsäsongen 2025, innan en ny badplats...
- Posted mars 28, 2024
- 0
-
En av fem byter mc-hjälm för sällan
I Svedeas senaste kundundersökning Mc-kollen framgår att 22 % väntar...
- Posted mars 28, 2024
- 0
-
Nu registreras hjärtstartare som aldrig förr
I påskhelgen är det två år sedan Hjärtuppropet lanserades med...
- Posted mars 28, 2024
- 0
-
Påskfirandet omsätter nära nio miljarder kronor inom handeln
Påsken är handelns näst viktigaste högtid, och det är främst...
- Posted mars 28, 2024
- 0
You must be logged in to post a comment Login