Forskningen gav fortsatt liv åt föräldrastöd.

Av på 15 mars, 2013

För drygt tre år sedan fick forskare vid Örebro universitet tillsammans med Växjö kommun 8,5 miljoner kronor för att utveckla föräldrastöd i Kronobergs län. Satsningen lever vidare efter projektets slut och kommer också att leda till ett antal artiklar som utvärderar olika insatser.

Örebrouniversitets del av projektet har psykologiforskaren Nikolaus Koutaktis ansvarat för.

– Jag skriver på några artiklar om olika föräldrastödsmetoder och om vad föräldrar vill ha för stöd. Men i Växjö har man också gett det här projektet ett fortsatt liv, vilket inte är alldeles vanligt.

Genom att bygga upp en styrgrupp på rätt nivåer fick man ett engagemang i kommuner, landsting och regionala organ. Nu har man anställt en lokal koordinator, som leder det fortsatta arbetet.

Kvalitetsresurser

Den koordinatorn är Carina Moser, samordnare på förvaltningskontoret i Växjö kommun.

– Forskningen gav en tyngd åt projektet, som starkt bidrog till att det fått en fortsättning, säger hon. Vi fick helt andra resurser för att följa upp, dokumentera och kvalitetssäkra olika modeller och program för föräldrastöd.

Det var 2009 som Statens folkhälsoinstitut fick regeringens uppdrag att utveckla kommunala strategier för föräldrastöd i samarbete med forskare. En av de tio kommuner som fick bidrag var Växjö, som tillsammans med Örebro universitet fick 8,5 miljoner kronor och startade ett projekt som kom att omfatta hela Kronobergs län under 2010 och 2011.

Alla är osäkra

– Alla föräldrar är osäkra på sina trotsande treåringar eller sina oppositionella tonåringar, det är universella problem. Men föräldrarna har olika mentala trösklar för att söka hjälp och vår första uppgift var att sprida kunskaper om den hjälp som finns och få fler att söka sig till den, säger Nikolaus Koutakis.

Han säger att kunskaperna om de möjligheter till hjälp som finns ofta hänger ihop med familjernas sociala situation och därför var det viktigt för projektet att öka föräldrarnas kunskap om tillgängliga resurser och även att lansera nya.

Genom målgruppsstyrda kampanjer i olika medier som spotify, radio, tidningar, pressreleaser och arrangemang bjöd man in till olika program för föräldrastöd. Utvärderingarna, som grundade sig på omfattande intervjuer vid tre olika tillfällen, visade att medvetandet om föräldrastödet ökade. De gav en uppfattning om vilka kanaler för att sprida kunskap som var effektivast. Man fick en bild av vad föräldrarna förväntar sig, man kunde till exempel anpassa tider för olika möten så att det passade bättre för föräldrarna.

Forskningsrapporter

– Jag har utvärderat några av programmen och kommer att publicera artiklar om det. I ett fall visar ett program inga effekter alls trots att det ser mycket bra ut på pappret och används flitigt över hela landet. Ett annat, nyare program, kallat Ömsesidig respekt, visade lovande effekter, föräldrarna kände sig säkrare i sin roll efter det.

– Den parallella utvärderingen och uppföljningen av programmen genom forskningen har blivit ett stöd i det fortsatta arbetet, säger Carina Moser. Vi kan se att efterfrågan hos föräldrarna ökat, många kommuner som inte haft något föräldrastöd har det nu och vi har kunnat utbilda pedagoger att coacha föräldrar i deras vardagliga verksamhet.

– Det känns jätteroligt att vårt arbete fått konkreta resultat som kan användas av kommunerna, och att
kommunerna faktiskt anser att föräldrastöd är värt att satsa på även efter projektets slut då kommunerna själva finansierar det. Men framförallt är det roligt att vårt arbete kommer vanliga familjer till del i hela Kronobergs län, säger Koutakis.

Örebronyheter

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in