Försvarsmakten säger oftare JA än NEJ till vindkraft

Av på 6 juli, 2021
Foto: Antonia Sehlstedt/ Försvarsmakten

Försvarsmakten förekommer allt oftare i debatten som den aktör som mest av alla försvårar energiomställningen genom att motsätta sig utbyggnad av vindkraft. Men detta stämmer inte. Aktörer som vill debattera frågan har ett ansvar att hålla sig till fakta, så att var och en kan bilda sig en egen uppfattning som bygger på rättvisande underlag.

Utifrån Energimyndighetens och Naturvårdsverkets statistik blir det tydligt att de flesta avslag vid tillståndsprövning av vindkraftsparker görs utifrån andra aktörers intressen än Försvarsmaktens och landets försvarsintressen. Även markanspråkens storlek för olika intressen bör noteras och jämföras, enligt samma statistik.

När Försvarsmakten uttalar sig om riksintressen företräder myndigheten totalförsvarets militära del som utgörs av Försvarets Materielverk (FMV), Försvarets Radioanstalt (FRA), Fortifikationsverket (FortV) och Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI). Försvarsmakten besvarar mellan 200-400 vindkraftsremisser per år och accepterar majoriteten av alla vindkraftverken, exempelvis hade Försvarsmakten inga synpunkter på cirka 75 procent av alla vindkraftverk som mottogs på remiss under 2020 och för ca 80 procent under 2019. Vid tillståndsprövningen accepteras cirka 93 procent av alla tillstånd. Detta innebär att ungefär 7 procent av alla vindkraftsparker avslås på grund av försvarsintressen. Samtidigt avslås ungefär 45 procent av vindkraftsparkerna genom kommunalt veto och ungefär 25 procent på grund av artskyddet enligt rapporten Nulägesbeskrivning – vindkraftens förutsättningar, som publicerades 27 januari 2021. Försvarsmakten hade redan 2012 accepterat över 20 000 konfliktfria positioner för vindkraftverk.

Försvarsmakten samarbetar framför allt med Energimyndigheten, men också med Naturvårdsverket, när det gäller utbyggnad av vindkraft. Detta görs bland annat genom Energimyndighetens och Naturvårdsverkets nationella strategi för hållbar vindkraft. Denna typ av samarbete med ansvariga myndigheter är viktigt, eftersom det största bidraget till samexistens mellan olika intressen görs vid planeringsprocessen för vindkraft, inte vid samråds- eller i prövningsprocessen. Utöver detta följer Försvarsmakten, i den mån det är möjligt, Energimyndighetens rekommendationer för hur Försvarsmakten kan bidra till energiomställningen på bästa sätt.

Som ett exempel på samarbete med ansvariga myndigheter kan nämnas att det riksintresse för vindbruk som Energimyndigheten preciserade 2013 var mycket väl genomarbetat tillsammans med Försvarsmakten. Det fanns i huvudsak inga konflikter med totalförsvarets intressen och överskred då vida behovet av 20 TWh på land. När det gällde planeringsförutsättningarna till havs konstaterades att årsmedelvinden och bottendjupet var tillfredställande längs stora delar av den svenska kusten. Därför bedömde Energimyndigheten att det inte vore relevant att bearbeta och peka ut ett motsvarande riksintresse på land. Men myndigheten förtydligade tidigare utpekade geografiska områden och vissa enskilda projekt fick riksintressestatus, med hänvisning till att någon form av projektering pågick.

Försvarsmakten har även deltagit i den havsplanering som leds av Havs- och vattenmyndigheten och accepterat flertalet områden som är prioriterade för vindkraft. Detta kan dock inte tas som intäkt för att myndigheten kan acceptera enskilda vindkraftverk som riskerar att påtagligt skada verksamhet och riksintresse för totalförsvarets militära del.

Regionalt
Örebronyheter

Källa: Försvarsmakten

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in