Fortsatt hög dödlighet för personer med KOL i Örebro län

Av på 29 april, 2022
Lungor angripna av KOL.
Illustration: Hjärt-Lungfonden

KOL är en av vår tids stora folksjukdomar. Nästan 3 000 människor i Sverige dör varje år av lungsjukdomen. 83 personer i Örebro län dog av KOL år 2020. Förekomsten av lungsjukdomen har minskat, men utvecklingen i dödlighet har stått mer eller mindre stilla under de senaste tio åren.

Det visar en sammanställning från Hjärt-Lungfonden.

– Endast en av tre som lever med KOL är diagnosticerad. Det innebär att många går miste om behandlingar och mediciner som skulle kunna bidra till att bromsa sjukdomsförloppet och minska dödstalen för personer med KOL i Örebro län, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

400 000 till 700 000 människor i Sverige beräknas ha KOL. I Örebro län dog 83 personer av lungsjukdomen år 2020. Det som börjar med segdragna förkylningar kan växa till ett lidande där varje andetag blir som att andas genom ett sugrör. Symtomen kommer ofta smygande och sjukdomen utvecklas långsamt under årtionden.

Tidig rökdebut är en viktig riskfaktor, och det är därför ytterst angeläget att förmå unga att inte börja röka. Bilden av KOL som en rökarsjukdom är dock något förlegad. I dag vet man att KOL omfattar flera olika sjukdomsbilder orsakade av en rad olika riskfaktorer. Cirka 20–25 procent av alla i landet med lungsjukdomen har aldrig rökt.

I dag saknas bot mot KOL, som representerar flera olika sjukdomsmekanismer, men klumpas ihop under breda paraplydiagnoser som hämmar möjligheterna till mer effektiva behandlingar. En tidigare publicerad studie har visat att förekomsten av KOL har minskat. Men även om kunskaperna om KOL och behandlingarna förbättrats över tid så har antalet som dör per år hållit sig relativt stabilt över den senaste tioårsperioden.

– Det är angeläget att stärka forskningen på KOL med mer pengar för att hitta botemedel mot denna folksjukdom som orsakar så mycket lidande för såväl drabbade som anhöriga, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Pågående KOL-forskning

Forskning bedrivs på flera fronter för att förbättra livskvaliteten för personer med KOL. Trots en stor och övertygande evidens om de positiva effekterna av lungrehabilitering för personer med lungsjukdomen KOL är det bara en mindre andel av patienterna som genomför eller erbjuds behandlingen.

Forskning vid Umeå universitet utvärderar om en app kan underlätta lungrehabilitering för dessa personer. Forskarna har tidigare tagit fram KOL–webben som visat sig vara effektiv både för patienter och personal.

– Det är ett stort glapp mellan behandlingsriktlinjer och den vård som patienter med KOL erhåller i Sverige. Många patienter har långa avstånd till hälso- och sjukvården. Vi hoppas att appen Min KOL kan minska detta glapp, bidra till ökad jämlikhet och hitta nya behandlingar till patienter med KOL, säger Karin Wadell, professor vid Umeå universitet.

Den dominerande orsaken till lungsjukdomen KOL är rökning, men man vet inte varför vissa rökare utvecklar sjukdomen, medan andra inte gör det. I ett projekt vid Lunds universitet kommer patienter med KOL att undersökas och jämföras med personer som rökt lika mycket, men som inte har utvecklat KOL.

– Vi kommer undersöka celler från lungorna i form av små vävnadsbitar. Vi hoppas kunna hitta genetiska varianter som är av stor betydelse för diagnos och individuell behandling i framtiden, säger Ellen Tufvesson, docent vid Lunds universitet.

Lungor angripna av KOL. Illustration: Hjärt-Lungfonden


Fakta om KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av vår tids stora folksjukdomar och beror vanligtvis på att de minsta luftrören i lungorna blir inflammerade. Den kroniska inflammationen gör lungfunktionen nedsatt och leder till gradvis ökande andnöd.
Symtom: Att ha KOL kan liknas vid att andas genom ett sugrör. Vanliga symtom är täta och långdragna luftvägsinfektioner, hosta och upphostning av slem, andnöd vid fysisk ansträngning, svår trötthet och ofrivillig viktnedgång.

Drabbade i siffror:
400 000 till 700 000 människor i Sverige beräknas ha KOL. Cirka 20 till 25 procent av dessa har aldrig rökt. Nästan 3 000 människor i Sverige dör varje år av KOL. Ungefär en tiondel av befolkningen över 45 år beräknas vara drabbad, men bara cirka en av tre har fått en diagnos.

Forskningsframgångar:
Tack vare forskningen har kunskapen om hur KOL uppkommer ökat, vilket har medfört förbättrade livsstilsråd och nya behandlingsmetoder.

Forskningens utmaningar:
Att hitta bättre metoder för tidig upptäckt av KOL, få mer kunskap om varför människor som aldrig har rökt drabbas av sjukdomen, bli bättre på att förebygga försämringsperioder för KOL–patienter och att bättre förstå interaktionen mellan miljö och ärftlighet för uppkomst av KOL.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål:
Att bättre förstå samlingsdiagnosen KOL samt utveckla ny individanpassad behandling som minskar lidandet och risken för en för tidig död för dig som har sjukdomen.

Finansiering:
Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för cirka 2 miljarder kronor och delar varje år ut omkring 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.

Hälsa
Örebronyheter

Källa Hjärt-Lungfonden

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in