Home   >   Länet   >   Gymnasieskolan i Örebro län anpassas inte efter jobben, trots nya lagkrav

Gymnasieskolan i Örebro län anpassas inte efter jobben, trots nya lagkrav

By on 10 februari, 2026
Gymnasieskolan i Örebro län anpassas inte efter jobben.

Genrebild

Trots nya lagkrav om att gymnasieskolans utbildningar ska anpassas efter arbetsmarknadens behov, fortsätter gymnasieskolan i Örebro län att domineras av högskoleförberedande program.

Enligt den senaste statistiken har kommunerna endast i begränsad utsträckning förändrat utbildningsutbudet.

— Regeringens dimensioneringsreform är tydlig: utbildningsutbudet ska inte längre enbart anpassas efter elevernas efterfrågan utan även utifrån arbetsmarknadens behov. Anledningen till detta är att unga inte ska hamna i utbildningar som leder till arbetslöshet, samtidigt som företagen står utan den kompetens de behöver, säger Karl Hulterström, regionchef på Svenskt Näringsliv i Örebro län.

Skolverkets regionala planeringsunderlag för Örebro län visar att yrkesprogrammen behöver byggas ut, medan flera högskoleförberedande program är överdimensionerade i förhållande till arbetsmarknadens behov.

Skolverkets målbild är att cirka 47 procent av gymnasieplatserna, ska utgöras av yrkesprogram och 53 procent av högskoleförberedande program. Den senaste statistiken för läsåret 2024/25 visar dock att drygt 63 procent av eleverna i Örebro län går högskoleförberedande program, medan knappt 37 procent går yrkesprogram. Fördelningen har varit i stort sett oförändrad under flera år.

— I praktiken fortsätter gymnasieskolan i Örebro län att dimensionera utifrån söktryck snarare än arbetsmarknadens behov. Det riskerar att försämra ungas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och försvårar samtidigt företagens kompetensförsörjning, säger Karl Hulterström.

I en ny enkätundersökning från Svenskt Näringsliv, har kommunerna i Örebro län själva beskrivit sitt arbete med dimensionering. Där svarar flera kommuner att de har förändrat sina arbetssätt i enlighet med dimensioneringsreformen.

Samverkan mellan kommuner och dialogen med fristående gymnasieskolor har stärkts, och flera kommuner uppger att de arbetar mer systematiskt med planeringsfrågor. Däremot har dessa förändringar i begränsad utsträckning lett till faktiska förändringar av utbildningsutbudet.

Endast ett fåtal kommuner har ökat antalet platser på gymnasieskolans yrkesprogram, samtidigt som antalet platser på högskoleförberedande program i stort sett har varit oförändrade.

Under 2026 har Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden i Örebro kommun beslutat, om ett utvecklingsuppdrag för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Det med fokus på attraktivitet, måluppfyllelse och etablering på arbetsmarknaden. Uppdraget omfattar en särskild budgetavsättning.

— Det är positivt att kommunen nu höjer ambitionen och tydligt pekar ut behovet av att stärka yrkesprogrammen. Nu måste detta gå från ord till handling eftersom statistiken visar att den övergripande dimensioneringen ännu inte har förändrats i den takt som krävs, säger Karl Hulterström.

I flera andra kommuner i länet, har utbildningsutbudet varit helt oförändrat eller till och med minskat inom yrkesprogrammen.

— I slutändan är det ett självskadebeteende som inte bara drabbar unga och företag utan även kommunerna själva. Bristen på yrkesutbildad arbetskraft försvårar rekryteringen till både näringsliv och offentlig sektor och riskerar i förlängningen att minska resurserna till välfärden, säger Karl Hulterström.

Samtidigt uppger nästan 52 procent av företagen i Örebro län, att brist på rätt kompetens är det största tillväxthindret. Trots detta visar både statistiken från Skolverket och kommunens egna svar, att gymnasieskolans dimensionering i länet i huvudsak ligger kvar på samma nivåer som före reformens införande.

— Det här är inte bara en fråga om utbildningspolitik. Det påverkar företagens möjlighet att växa, kommunernas framtida inkomster och ungas etablering på arbetsmarknaden, säger Karl Hulterström.

Örebro/Länet
Örebronyheter

Källa: Svenskt Näringsliv Örebro
Om rapporten
Svenskt Näringsliv har genomfört en enkätundersökning riktad till utbildningsförvaltningarna i kommunerna i Örebro län om hur de arbetat med dimensionering av gymnasieskolan. Undersökningen visar att flera kommuner förändrat sina arbetssätt men att endast ett fåtal genomfört konkreta förändringar i utbildningsutbudet. Sammantaget har dimensioneringen i länet förändras i begränsad utsträckning samtidigt som företagen fortsatt rapporterar stor brist på arbetskraft med rätt kompetens.

You must be logged in to post a comment Login