Home   >   Länet   >   Gymnasieskolans utbud i Örebro län fortsatt långt från Skolverkets målbild

Gymnasieskolans utbud i Örebro län fortsatt långt från Skolverkets målbild

By on 16 april, 2026
Genrebild

Trots nya lagkrav om att gymnasieskolans utbildningar ska anpassas efter arbetsmarknadens behov, går fortfarande en tydlig majoritet av eleverna i Örebro län högskoleförberedande program. Den senaste statistiken visar att yrkesprogrammen, fortsatt ligger långt under den nivå som Skolverket bedömer behövs.

Enligt de senaste uppgifterna började 3435 elever gymnasiet i Örebro län hösten 2025, av dessa går cirka 60,6 procent högskoleförberedande program och 39,4 procent yrkesprogram. Skolverkets regionala planeringsunderlag, anger dock att fördelningen bör vara 53 procent högskoleförberedande program och 47 procent yrkesprogram. 

— Trots reformen visar den nya statistiken att dimensioneringen av gymnasieskolan i länet fortfarande ligger långt från den målbild som Skolverket pekat ut, säger Karl Hulterström, regionchef på Svenskt Näringsliv i Örebro län.

Den nya statistiken visar också att vissa program fortsätter vara betydligt större än vad Skolverkets målbild anger. Samhällsvetenskapliga programmet och ekonomiprogrammet är fortsatt de största utbildningarna i länet, medan flera yrkesprogram ligger långt under den nivå som bedöms behövas.

Bland annat behöver bygg- och anläggningsprogrammet, el- och energiprogrammet samt fordons- och transportprogrammet, byggas ut för att bättre motsvara arbetsmarknadens behov. Även vård- och omsorgsprogrammet ligger tydligt under den nivå som Skolverket bedömer är nödvändigt.

Samtidigt är flera högskoleförberedande program större än vad planeringsunderlaget rekommenderar, detta sker samtidigt som över hälften av företagen i Örebro län uppger att bristen på rätt kompetens är deras största tillväxthinder. 

— Statistiken visar att flera yrkesprogram fortfarande ligger under den nivå som Skolverket bedömer behövs, samtidigt som vissa högskoleförberedande program är större än vad planeringsunderlaget rekommenderar. Det är en utveckling som behöver följas noga i arbetet med dimensioneringen framåt, säger Karl Hulterström.

Under det senaste året har flera kommuner i länet uppgett att de förändrat sina arbetssätt kring dimensionering, stärkt samarbetet mellan kommuner och med fristående gymnasieskolor. Trots detta, visar statistiken att de faktiska förändringarna i gymnasieutbudet går åt rätt håll men fortfarande är begränsade. 

— Arbetssättet kring dimensioneringen har utvecklats i flera kommuner och dialogen mellan olika aktörer har stärkts. Samtidigt ser vi i statistiken att förändringarna i utbildningsutbudet än så länge är begränsade, säger Karl Hulterström.

Frågan om yrkesprogrammens omfattning berör flera samhällsområden. Utbudet av yrkesutbildningar i gymnasieskolan har betydelse för företagens kompetensförsörjning, eftersom många branscher efterfrågar yrkesutbildad arbetskraft.

Samtidigt påverkar utbildningsutbudet ungas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden efter gymnasiet, på längre sikt kan utvecklingen också få betydelse för kommunernas arbetsmarknad och därmed för det lokala skatteunderlaget.

— Hur gymnasieskolans utbildningsutbud ser ut påverkar både företagens möjligheter att hitta rätt kompetens och ungas väg in på arbetsmarknaden. Det är därför en fråga som får konsekvenser för hela den regionala arbetsmarknaden, säger Karl Hulterström.

Örebro/Länet
Örebronyheter

Källa: Svenskt Näringsliv Örebro
Om underlaget
Statistiken baseras på uppgifter om elever som börjar gymnasiet i Örebro län läsåren 2021/22–2025/26 samt Skolverkets regionala planeringsunderlag. Analysen visar hur utbildningsutbudet i länet förhåller sig till den målbild som Skolverket bedömer krävs för att möta arbetsmarknadens kompetensbehov.

You must be logged in to post a comment Login