Home   >   Hälsa   >   Hälsa och livskvalitet varierar bland asylsökande barn och unga

Hälsa och livskvalitet varierar bland asylsökande barn och unga

By on 26 november, 2021
Arkivbild

En majoritet av asylsökande barn och unga uppger att de mår bra och att de tycker att skolan är viktig. Det visar en enkätundersökning bland asylsökande i åldern 12–20 år. Samtidigt pekar resultaten på sämre hälsa och livskvalitet bland de barn och unga som inte bor med sina familjer.

I slutet av 2018 och början av 2019 genomförde Folkhälsomyndigheten i samarbete med Röda Korsets Högskola en enkätundersökning om hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden bland asylsökande barn och unga. Totalt deltog 108 asylsökande i åldern 12–20 år.

Studien visar att en majoritet av deltagarna uppger att de mår bra som svar på en fråga om hur de mår rent allmänt. Samtidigt förekommer besvär som till exempel nedstämdhet, sömnsvårigheter och huvudvärk. Det finns även tecken på ekonomisk utsatthet och många uppger att de inte trivs med livet. Ett resultat från studien är att fler pojkar och fler i den äldre åldersgruppen 16–20 år samt fler av de som bor i familjehem eller på ett hem för vård och boende (HVB), uppger att de mår dåligt.

– Vår undersökning är unik eftersom det hittills finns relativt få studier i Sverige som har undersökt självrapporterad hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden bland asylsökande barn och unga. Trots att resultaten bygger på ett begränsat antal deltagare så ser vi att det skiljer sig åt i gruppen, säger Anna-Karin Eriksson, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Ytterligare ett resultat från studien är att fler pojkar och fler i den äldre åldersgruppen 16–20 år uppgav att skolarbetet eller svenska språket är svårt. Ändå uppgav 40 procent av hela gruppen att de har det bra i skolan och i stort sett alla som deltog upplevde att skolan och skolresultaten är viktiga.

– Det känns hoppfullt att skolan tycks bidra till framtidstro för många asylsökande barn och ungdomar i vår studie. Men vi tolkar också resultaten som att det finns behov av riktade insatser när det gäller de som inte bor tillsammans med sina familjer, säger Marjan Vaez, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Den här studien omfattar enkätsvar från ett begränsat antal asylsökande barn och unga som valt att delta. Det innebär att resultaten bör tolkas med viss försiktighet. Resultaten pekar enligt myndighetens utredare även på behovet av förbättrade förutsättningar för analys och uppföljning av hälsans utveckling bland asylsökande.

Med asylsökande avses personer som har sökt skydd i Sverige men ännu inte beviljats uppehållstillstånd.

Hälsa | Sverige
Örebronyheter

Källa Folkhälsomyndigheten

You must be logged in to post a comment Login