- BITD – *Strömpis* – Onsdag 28 Mars 2007
- BITD – *Babar* – Tisdag 27 Mars 2007
- KIF Örebro vann avslagen match
- Seniorvår med kulturen i fokus
- Vägledning för föräldrar i Kumla
- Viktiga bakterier till kejsarsnittsfödda för ökat immunförsvar
- Badplats i Åmmeberg beräknas klar till sommaren 2025
- Lek och nyfikenhet ska förbättra AI:s förmåga att lära sig
- Sista kvalet mot Allsvenskan för Kumla IBK
- Örebro kommun bygger om på Universitetsallén på öster
Hög arbetsbelastning går ut över hemtjänstpersonalens hälsa
Anställda inom hemtjänsten drabbas av sämre livskvalitet när arbetsbelastningen blir för hög. Den höga belastningen skapar oro och nedstämdhet bland personalen. Ett fullvärdigt socialt stöd på arbetsplatsen verkar däremot utgöra en skyddsfaktor som dämpar problemen. Det visar en ny studie vid Umeå universitet.
– Utöver vikten av socialt stöd tycks utbildning av personalen vara en effektiv åtgärd för att motverka negativa konsekvenser av en hög arbetsbelastning, säger Fredrik Norström, Institutionen för epidemiologi och folkhälsa.
Redan före utbrottet av Covid- 19 var det väl känt att arbetsbelastningen inom svensk vård successivt har ökat. Forskare vid Umeå universitet genomförde under 2017 en studie inom hemtjänsten med fokus på hälsorelaterad livskvalitet som en effekt av hög arbetsbelastning.
Studien, som bygger på självskattningar, visar på att en försämrad hälsorelaterad livskvalitet blir följden av en stor arbetsbelastning. Betydligt fler, 20 procent, bland dem med hög jämfört med dem med ”normal” arbetsbelastning upplever att känslan av oro och nedstämdhet är problematisk och att den påverkar deras hälsa på ett negativt sätt.
– Våra resultat visar hur viktigt det är att arbeta för en långsiktigt hållbar arbetsbelastning inom vård och omsorg, säger Fredrik Norström.
Resultaten bygger på en tvärsnittsstudie som genomfördes inom kommunal hemtjänst i tre regioner i norra Sverige under 2017. Av cirka 2000 inbjudna besvarade 1 162 anställda en enkät vid sin arbetsplats. Frågor från det validerade frågeinstrumentet NordicQPS användes för att definiera arbetsbelastningen hos hemtjänstanställda medan det validerade frågeinstrumentet EuroQol 5 dimensions användes för att mäta hälsorelaterad livskvalitet. Svarsfrekvensen var 58 procent.
Studien är del av projektet ”Är en bättre folkhälsa värd sitt pris” som finansierats av statliga anslagsgivaren Forte. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Archives of Occupational and Environmental Health.
Hälsa | Regionalt
Örebronyheter
Källa: Umeå universitet
Related Posts
Latest News
-
Nu aktiveras publikstödet för 2024
För andra året i följd så aktiverar Unibet Publikstödet. Utöver...
- Posted mars 29, 2024
- 0
-
Smarttelefonen missbrukarnas nya vapen
Smarttelefonen har utvecklats till ett tänkbart verktyg för missbruk, vilket...
- Posted mars 29, 2024
- 0
-
Priset på kakao ökar mer än bitcoin till påsk
Påskbordet för en familj om fyra personer har blivit 181...
- Posted mars 29, 2024
- 0
-
BITD – *Strömpis* – Onsdag 28 Mars 2007
BITD – Back In The Days vi tar en titt...
- Posted mars 29, 2024
- 0
-
BITD – *Babar* – Tisdag 27 Mars 2007
BITD – Back In The Days vi tar en titt...
- Posted mars 29, 2024
- 0
-
KIF Örebro vann avslagen match
Under torsdagskvällen tog KIF Örebro emot IFK Norrköping i en...
- Posted mars 28, 2024
- 0
-
Seniorvår med kulturen i fokus
I år anordnar Örebro kommun tillsammans med flera aktörer Seniorvår...
- Posted mars 28, 2024
- 0
You must be logged in to post a comment Login