Hög tid vaccinera mot kaningulsot

By on 18 maj, 2018
Kaningulsot är en mycket smittsam och allvarlig sjukdom som drabbar framförallt kaniner, men även vissa arter av harar. Sjukdomen kan lätt överföras mellan tam- och vildkaniner. Vaccination måste ske årligen för att upprätthålla skyddet mot kaningulsot. Senaste stora utbrott var 2016.

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) tillhandahåller åter vaccin mot de två typer av kaningulsot som förekommer. Anledningen är att det har visat sig vara svårt att få tag på vaccin i år.

När vaccinet som skyddar mot kaningulsotens två virusvarianter, RHDV1 och RHDV2, i maj 2017 godkändes för försäljning i Sverige avvecklade SVA sin egen försäljning. Veterinärer och djursjukhus hänvisades då till att göra sina beställningar via apoteken. Då det åter är svårt att få tag i vaccin så har SVA alltså ansett det nödvändigt att ta hem det i lager, säger Inger Blom, stabschef för vaccinberedskapen vid SVA. Ägare av tamkaniner som har frågor om vaccination och vaccinationsdoser vänder sig bäst till en lokal veterinär.

Tar sju dagar innan vaccinet skyddar
Vaccinationer bör helst utföras på senvintern, eller i god tid före förflyttningar som kan innebära kontakter med andra tama och vilda kaniner, som till exempel utställningar. Det tar minst sju dagar innan kaninen utvecklat skydd mot kaningulsot efter vaccinationen.

Smittspridning kan ske vid direktkontakt mellan djur, men även indirekt, via infekterat material såsom avföring, blod, saliv och urin. Insekter kan vara viktiga spridare av smitta, och i många länder är sjukdomsutbrotten direkt relaterade till årstidsvariationer av mygg eller knott. I Sverige brukar fall av kaningulsot först påvisas under tidig vår. Sjukdomen ses i södra Sverige och ända upp till Gävleborgs län, framförallt under vår, sommar och höst.

Snabbt sjukdomsförlopp
Kaningulsot orsakas av ett lagovirus. Sjukdomsförloppet är snabbt och kaninerna drabbas av allvarliga leverskador. Sjukdomsbilden kan variera. Ofta ses plötsliga dödsfall utan föregående symtom. Ibland ser man blodigt sekret eller skum från näshålan, att kaninerna har svårt att andas eller uppvisar neurologiska störningar. Kaningulsot smittar varken människa eller andra djurarter än kanin och hare.

Bakgrunden till att SVA under en period tillhandahöll vaccin mot de båda virusvarianterna är att den nya typen av viruset, RHDV2, påvisades i många av de kaniner SVA undersökte i ett forskningsprojekt under 2015 – 2016. Resultaten visade att det fanns behov av ett vaccin som skyddade mot båda typerna. SVA fick tillstånd att importera och sälja ett sådant vaccin, i väntan på att vaccinet blev godkänt för försäljning på svenska apotek.

Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login