- En kväll för demokrati och dialog
- Betygsresultat i Örebros kommunala skolor
- Utvärdering av hanteringen efter skjutningen vid Campus Risbergska är klar
- Nu ökar risken för skyfallsskador – så förbereder man huset
- Öppning av Djupadalsbadets hopptorn får vänta
- Mindre utsläpp och större elproduktion efter sammankoppling
- Kraftig trafikökning väntas inför midsommar
- Forskare efterlyser tydligare ansvar för komplikationer efter privat skönhetskirurgi
- Örebroaren Tomas skrapade Triss i tv åt sin mamma – vann 250 000 kronor
- Måla graffiti i sommar vid Örebro öppna konstvägg
Högt köttintag kopplas till lägre demensrisk hos genetisk riskgrupp
Genrebild
Äldre personer med en genetisk risk för Alzheimers sjukdom, hade inte den förväntade ökningen i kognitiv nedgång och demensrisk om de åt mycket kött. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i JAMA Network Open. Resultaten kan bidra till att utveckla mer individanpassade kostråd.
APOE är en gen som påverkar risken för Alzheimers sjukdom. I Sverige är cirka 30 procent av befolkningen bärare av genkombinationerna APOE 3/4 eller APOE 4/4. Bland personer med Alzheimers sjukdom utgör personer med dessa genotyper närmare 70 procent.
När Livsmedelsverket förra året presenterade en översikt av forskningen om sambandet mellan kost och demens, efterfrågades mer forskning för att kunna bedöma ett eventuellt samband mellan köttkonsumtion och demensutveckling.
— Den här studien testade hypotesen att personer med APOE 3/4 och 4/4 skulle ha minskad risk för kognitiv nedgång och demens vid högre köttintag, baserat på att APOE4 är den evolutionärt äldsta varianten av APOE-genen och kan ha uppstått under en period då våra evolutionära förfäder åt en mer animalisk kost, säger försteförfattaren Jakob Norgren, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
Studien följde drygt 2 100 deltagare i Swedish National Study on Aging and Care, Kungsholmen (SNAC-K) i upp till 15 år. Samtliga var 60 år eller äldre och saknade demensdiagnos vid studiens start. Sambandet mellan självrapporterad kost och kognitiva hälsomått analyserades med justering för ålder, kön, utbildning och livsstilsfaktorer.
Vid lägre köttintag hade gruppen med APOE 3/4 och 4/4, mer än dubbelt så hög demensrisk som personer utan dessa genvarianter. Den förhöjda risken för kognitiv nedgång och demenssjukdom hos riskgrupperna, syntes dock inte hos den femtedel av deltagarna som åt mest kött. Deras mediankonsumtion uppskattas till cirka 870 gram kött per vecka, beräknat på 2000 kalorier dagligt energiintag.
— De som åt mer totalt kött hade en signifikant bättre kognitiv utveckling och lägre demensrisk, men bara om de hade genvarianterna APOE 3/4 eller 4/4, säger Jakob Norgren. Han fortsätter:
— Det finns ett underskott på kostforskning för hjärnhälsa och våra resultat visar att konventionella kostråd skulle kunna vara ogynnsamma för en genetiskt definierad subgrupp av befolkningen. För personer som är medvetna om att de tillhör den genetiska riskgruppen så inger resultaten hopp; risken kan vara modifierbar genom livsstilsanpassningar.
Studien visar också att typen av kött har betydelse
— En lägre andel processat kött av total köttkonsumtion var associerat med lägre demensrisk oberoende av APOE-genotyp, säger Sara Garcia-Ptacek, biträdande lektor vid samma institution, som tillsammans med lektor Erika J Laukka är studiens sisteförfattare.
Resultaten sträcker sig bortom hjärnhälsan. I en uppföljande analys såg forskarna en signifikant minskad dödlighet, oavsett orsak hos bärare av APOE 3/4 och 4/4 vid högre konsumtion av oprocessat kött.
Studien är dock observationsbaserad och behöver följas upp med interventionsstudier som bättre kan påvisa orsakssamband.
— För att utforma kostråd anpassade efter APOE-genotyp behövs nu kliniska prövningar, säger Jakob Norgren och fortsätter:
— Eftersom förekomsten av APOE4 är ungefär dubbelt så hög i Norden som i Medelhavsländerna är vi särskilt väl lämpade att forska om anpassade kostråd för den här riskgruppen.
Forskningen finansierades av bland annat Alzheimerfonden, Demensfonden, Emil och Wera Cornells stiftelse, familjen Leif Lundblad och andra filantroper, Vetenskapsrådet och FORTE. Forskarna uppger att de inte har några relaterade intressekonflikter.
Hälsa
Örebronyheter
Källa: Karolinska Institutet
Related Posts
Latest News
-
En kväll för demokrati och dialog
Varmt välkommen till Lindesbergs kommuns första demokratikväll idag onsdag den...
- Posted juni 17, 2026
- 0
-
Svenskar spenderar 30 år av sina liv bakom skärmen
Från måndagens morgonscroll till veckans slut spenderar svenskar nästan 60...
- Posted juni 17, 2026
- 0
-
Kan vara svårare för barn att få stöd på sommaren
Nu stänger skolorna och runt om i Sverige går barn...
- Posted juni 17, 2026
- 0
-
Colombias kongress antar lag mot könsstympning
Colombias kongress har antagit ett lagförslag som förbjuder könsstympning. Beslutet...
- Posted juni 17, 2026
- 0
-
Betygsresultat i Örebros kommunala skolor
Betygsresultaten för årskurs 9 i Örebros kommunala skolor, visar att...
- Posted juni 16, 2026
- 0
-
Utvärdering av hanteringen efter skjutningen vid Campus Risbergska är klar
Myndigheten för civilt försvar har på uppdrag av regeringen, utvärderat...
- Posted juni 16, 2026
- 0
-
Nu ökar risken för skyfallsskador – så förbereder man huset
Sommaren är högsäsong för intensiva regnoväder. Skadestatistik från If visar...
- Posted juni 16, 2026
- 0






You must be logged in to post a comment Login