Home   >   Senaste nyheter   >   Hot och våld mot statligt anställda – en viktig demokratifråga

Hot och våld mot statligt anställda – en viktig demokratifråga

By on 19 februari, 2021

Hot och våld mot tjänstepersoner som arbetar på medborgarnas uppdrag är ett hot mot hela vår demokratiska rättsordning. Det straffrättsliga skyddet måste förbättras.

Demokratin är den viktigaste grundstenen i vårt samhälle och i den svenska förvaltningsmodellen är myndigheterna avgörande för att demokratiska beslut ska fattas. Det är därför skrämmande att upprepat höra att tjänstepersoner som jobbar på medborgarnas uppdrag tvingas utstå hot och våld när de gör sitt jobb. Att det nu gått så pass långt att personal på bland annat Folkhälsomyndigheten fått dödshot och måste ha polisskydd på grund av sitt arbete är ett allvarligt angrepp mot demokratin. Vi på ST kräver därför ett förstärkt och brett straffrättsligt skydd för tjänstepersoner som jobbar på medborgarnas uppdrag.

Förekomsten av hot och våld bland statligt anställda är inget nytt. Redan 2010 uppmärksammade ST hot och våld bland statligt anställda och senare rapporter har visat att problemet blivit allt vanligare. I ST:s Temperaturmätaren från 2018 svarar var tredje att de upplevt förekomsten av hot och våld på sin arbetsplats och hela 16 procent svarade att de själva blivit utsatta för hot och våld. I princip förekommer detta inom alla myndigheter och tyvärr har det blivit allt vanligare.

Dessutom saknas det forskning om orsakerna till att det har blivit allt vanligare. Tidningen Publikt skriver att myndigheterna inte ens gör egna analyser för att hindra hot och våld bland statligt anställda. Detta trots att lagstiftningen är tydlig med att arbetsgivarna har ansvar för att garantera en god fysisk och psykosociala arbetsmiljö (ASF 2015:4).

Regeringen har det yttersta ansvaret. Att Folkhälsomyndigheten är den som nu fått utstå hot och våld är inte förvånande då de varit i centrum för regeringens politik under Coronapandemin. Statskontorets rapport om Förvaltningsmodellen under pandemin konstaterar dessutom att många medborgare inte förstår hur ansvarsfördelningen ser ut inom den svenska förvaltningsmodellen. Många uppfattar myndigheterna som huvudansvarig för den svenska Coronastrategin trots att det ju är regeringen som bär huvudansvaret. Därför måste regeringen bli tydligare gentemot medborgarna om sitt ansvar men också förbättra sina konsekvensanalyser över vilka uppdrag som läggs på myndigheterna och vilka konsekvenser de på sikt kan få för de anställda tjänstepersonerna.

Regeringen måste nu ta krafttag för ett förstärkt straffrättsligt skydd för statliga tjänstepersoner. På så vis värnas demokratin samtidigt som anställda skyddas från hot och våld. Viktiga steg har redan tagits. Som exempel, brott mot förtroendevalda och utökat skydd för blåljuspersonal. Men mer behöver göras. Fler yrkesgrupper måste få ett bättre skydd.

Det är därför positivt att regeringen har tillsatt enutredning för att analysera hur ett straffrättsligt skydd för statsanställda med samhällsnyttiga funktioner ska ta utformas. Vi menar att det straffrättsliga skyddet måste förbättras för fler och vi uppmanar utredningen att definierar det straffrättsliga skyddet brett. Det är viktigt för att regeringen ska kunna utföra sin politik och inte minst för att statliga tjänstepersoner ska kunna göra sitt jobb utan att känna sig hotade.

I en tid då demokratin ifrågasätts av anti-demokratiska krafter måste samhället mobilisera och ta ansvar och försvara tjänstepersoner som jobbar på medborgarnas uppdrag. Framför allt måste vi se till att enskilda anställda inte får bära det ansvar som egentligen hör hemma hos regeringen och riksdagen.

Regionalt
Örebronyheter

Källa: ST

You must be logged in to post a comment Login