Hyrpersonal i vården kostar regionerna mer än fem miljarder
Arkivbild
Kostnaderna för hyrpersonal inom vården fortsätter att öka. Behovet gäller i första hand läkare, men även sjuksköterskor hyrs nu in i allt större utsträckning. Regionernas kostnad för hyrpersonal uppgick 2019 till cirka 5,6 miljarder kronor. Det framgår av en ny rapport från Konkurrensverket.
Rapporten ”Regioners upphandlingar av vårdpersonal” är en uppföljning av en studie om hyrläkare i primärvården och marknaden för vårdbemanning som Konkurrensverket genomförde 2015.
– Mycket har förändrats till det bättre under de senaste fem åren. Regionerna har bland annat blivit bättre på att följa lagen om offentlig upphandling vid köp av bemanningstjänster. Men vi ser också att behoven av att hyra in vårdpersonal trots olika insatser inte har minskat under perioden, utan till och med ökat, säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten.
Många vårdcentraler, framför allt i glesbygd, har fortfarande svårigheter att bemanna sina vårdcentraler med läkare och har därför fortsatt stort behov av att hyra in personal. Av Konkurrensverkets rapport framgår också att de problem med rekrytering och behov av hyrpersonal som identifierades 2015 nu har spridit sig även till andra yrkesgrupper, framför allt sjuksköterskor.
Kostnaderna för hyrpersonal uppgick 2019 till 5,6 miljarder kronor. Det är en ökning med cirka 1,6 miljarder kronor sedan 2015. Förklaringen är delvis strukturell. Få läkare väljer att specialisera sig inom allmänmedicin, vilket leder till att primärvården har svårt att rekrytera läkare. I Konkurrensverkets undersökning hänvisas också till att arbetsmiljörelaterade problem, bland annat hög arbetsbelastning. Det gör att regionerna har svårt att behålla personal och hänvisas därmed till att anlita bemanningsföretag.
I rapporten konstateras att flera förändringar till det bättre har skett sedan 2015, framför allt när det gäller regionernas upphandlingar. Regionerna har blivit bättre på att följa lagen om offentlig upphandling och behovet av kostsamma direktupphandlingar har minskat. Bemanningsföretagens leveranssäkerhet har också ökat. Men fortfarande kvarstår utmaningar för regionerna, inte minst när det gäller arbetet med avtalsuppföljning.
– Ett sätt att öka kontrollen och minska risken för otillåtna direktupphandlingar är ökad användning av elektroniska avropssystem. Det skulle sannolikt också minska riskerna för korruption. Större nationell samverkan när det gäller hyrpersonal till vården skulle också kunna innebära fördelar. Inte minst när det gäller samordning av system och rutiner för uppföljning och avrop, säger Rikard Jermsten.
Rapporten ”Regioners upphandlingar av vårdpersonal” studerar regionernas samlade inköp av vårdpersonal inom primärvård, sluten vård och psykiatri från 2015 till 2020.
Ekonomi | Regionalt
Örebronyheter
You must be logged in to post a comment Login