Home   >   Kultur   >   I julbordstider svenska bord och bjudningar

I julbordstider svenska bord och bjudningar

By on 17 november, 2024
Genrebild

En av de mest svenska saker av alla svenska saker måste vara smörgåsbordet, det kallas till och med smorgasbord på engelska.

Svenskarna gillar verkligen bufféer. Från hotellfrukostar till julbord, smörgåsbordet det går att applicera på alla slags mottagningar som involverar mat. För ett otränat öga kan det se ut som kaotiskt ihopslängda maträtter men det finns en konst bakom en bra buffé, det har svensken full koll på.

Om ni inte visste att man kan servera sill på hundra olika sätt, ja då har ni aldrig besökt ett riktigt smörgåsbord. Kallskuret börjar man med såklart sedan arbetar man sig fram genom skaldjur, röror, patéer och andra förrätter. Man tar tag i några bitar knäckebröd på vägen till nästa station, rätt.

Amatörer tar alldeles för mycket på tallriken redan från början, och tänker inte på att ett smörgåsbord är en upplevelse och inte bara en måltid. Jag brukar kalla dessa tallrikar för kryssningstallrik! Associera fritt till mitt raljerande över detta fenomen. Man ska helst smaka på lite av allt, till detta sköljer man ner allt det goda med snaps och öl, varje omgång av påfyllning är ett tillfälle till samkväm och mötet med andra i rummet.

Kaffe efter maten, ja självklart och vid ett rikt och traditionsenligt gående bord finns det en till station med sju sorters kakor till efterrätt samt annat lokalt förknippat sött. Dagens modernare bjudningar erbjuder Must ljummet aromatiskt vin. Vid Julbord, Julmust och Glögg.

Namnet svenskt bord är polska och faktiskt kopplat till en (oklart om sanningsenlig) historia från 1656. Den svenska kungen Carl X Gustav misslyckades då med att besegra den polska fästingen i Zamość. Som sista försök tänkte han lura ut den polska magnaten Jan Sobiepan Zamoyski på en avskedsmåltid. Zamoyski accepterade inbjudan och bjöd kungen på en festmåltid, utanför murarna men han själv tänkte aldrig komma ut.

Man dukade ett långt bord med en mängd festliga maträtter men ställde inte fram några stolar. Svenskarna var ju inte välkomna så de skulle äta sig mätta och helst dra därifrån så fort som möjligt. Efter den händelsen började man kalla alla stående mottagningar för szwedzki stół, svenskt bord.

Under medeltiden kom det kristna julfirandet till Sverige, och i och med att det var en romersk-katolsk sed fastade man under advent. Det innebar ett förbud mot att äta kött, och middagen bestod i stället av lutfisk och gröt. Under dagen serverades ofta dopp i grytan mellan alla sysslor i hemmet. 

Huvudrätter som lutfisk, dopp i grytan och gröt var redan traditionella vid det här laget, men nu började husmödrarna duka fram allt mer dekorerade smårätter på julbordet. Skaparandan eller inrådan kom från de borgerliga matsalarna och restaurangmiljöer. Ni som sett ”Fanny & Alexander-julen” minns idealtet för en äkta jul i hemmet.

Strax efter första världskriget började det kommersiella julbordet serveras, restaurangerna började ett par söndagar före jul. Idag är julbordet populärare än någonsin, och företagen börjar bjuda kunder och anställda på julmat redan i november.

Efter åren som gått har det diskuterats vilka rätter som ansetts höra till julbordet. En rad maträtter har tillkommit, julskinka, kalvsylta och julkorv är exempel på rätter som förekommit längst på julbordet. Prinskorv, gravlax, rödkålssallad och sillar med olika smak kom senare, den nu så populära köttbullen hamnade inte på julbordet förrän 1970. 

Vad som serveras i hemmen idag varierar friskt, men skinkan, Jansson, köttbullar samt någon sill förekommer nog allt. Sedan med den kultur berikning vi haft sedan sjuttiotalet som medfört sig en oas av nya livsmedel och råvaror, kommer någonsin se en ände på denna rikedom.

Tack för ordet Lindberg H
Örebronyheter

.

Ps: Detta är en krönika… Det finns något för alla idag, ateist, asar, laktosintoleranta, celiaki och nykterister osv, mm.
GOD JUL & GOTT NYTT ÅR.

You must be logged in to post a comment Login