Ineffektivitet i arbetet mot organiserad ekonomisk brottslighet

Av på 25 december, 2021

Ekobrottsmyndigheten ska bekämpa den organiserade ekonomiska brottsligheten. Dåliga yttre förutsättningar och bristande intern styrning försämrar dock möjligheterna att arbeta effektivt. Riksrevisionen rekommenderar nu åtgärder för att förbättra effektiviteten.

Ekobrottsmyndigheten (EBM) inrättades 1998 för att arbetet mot den ekonomiska brottsligheten skulle bli prioriterat och mer effektivt. Riksrevisionen har granskat EBM:s arbete mot organiserad ekonomisk brottslighet. Granskningen visar att det finns flera brister som hindrar ett effektivt arbete.

Ett grundläggande problem är att EBM inte har styrt, prioriterat och inriktat verksamheten så att myndigheten kan arbeta effektivt. Detta är särskilt viktigt eftersom EBM:s specialister ska hantera alla typer av ärenden, oavsett storlek, allvar eller komplexitet. Allt från slarv till grov organiserad ekonomisk brottslighet konkurrerar därmed om samma resurser.

– EBM:s uppdrag innebär att myndigheten behöver fatta väl underbyggda beslut om hur resurserna ska användas. Men EBM har inte på en övergripande nivå analyserat hur kamrarna ska organiseras och dimensioneras för att effektivt kunna utreda alla typer av ärenden, säger Sara Kramers, projektledare för granskningen.

Vidare saknar EBM:s underrättelseverksamhet direktåtkomst till viktig finansiell information, bland annat hos Skatteverket och finanspolisen vid Polismyndigheten, vilket är en förutsättning för att kunna arbeta effektivt. Underrättelseverksamheten begränsas också av att myndigheten inte får tillämpa den så kallade inhämtningslagen.

Riksrevisionen konstaterar också brister i EBM:s arbete med att följa och analysera utvecklingen inom den ekonomiska brottsligheten. Det innebär bland annat en risk för att den brottsförebyggande verksamheten inte i tillräcklig grad är kunskapsbaserad, något som både regeringen och EBM menar är en grundläggande förutsättning för att arbetet ska vara effektivt. Dessutom saknar EBM upparbetade former för hur information ska spridas internt. Viktig kunskap tas därför inte tillvara på ett strukturerat sätt.

Att EBM arbetar i fem skilda it-miljöer innebär att medarbetarna manuellt behöver föra över information mellan olika datorer, vilket är tidskrävande och medför risk för bristande informationssäkerhet.

Sammantaget bedömer Riksrevisionen att regeringen och EBM i väsentliga delar inte sett till att de effektivitetsvinster som är syftet med EBM tillvaratas.

– Trots att det gått över 20 år sedan myndigheten skapades, finns fortfarande hinder för ett effektivt arbete. Vissa brister kan EBM själv åtgärda, andra frågor ligger utanför myndighetens kontroll. Vi rekommenderar därför att regeringen gör en översyn av EBM:s uppdrag och konstruktion, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Rekommendationer i korthet

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att genomföra en översyn av EBM:s uppdrag och konstruktion. Dessutom bör regeringen se till att underrättelseverksamheten har de rättsliga förutsättningar som behövs klargöra ansvarsförhållandena mellan EBM och Polismyndigheten när det gäller underrättelseverksamheten.

EBM bör bland annat se till att

  • det är tydligt vad den brottsförebyggande verksamheten ska innehålla och hur den ska bedrivas i praktiken för att kunna genomsyra hela myndigheten
  • den kunskap som finns inom EBM om organiserad ekonomisk brottslighet sammanställs på ett strukturerat sätt och delas mellan alla verksamheter och andra aktörer
  • det finns tekniska hjälpmedel som gör det möjligt att arbeta effektivt
  • den övergripande planeringen och fördelningen av resurser är dimensionerade utifrån verksamhetsområdenas och kamrarnas olika behov.

Sverige
Örebronyheter

Källa: Riksrevisionen

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in