Inflationen fortsätter att vara i fokus

By on 25 november, 2021
Arkivbild

Inflationen fortsätter att vara ett fokusämne på de finansiella marknaderna, inte minst efter att de amerikanska konsumentpriserna steg med över 6 procent i den senaste mätningen. Samtidigt fortsätter det vara hög riskaptit bland placerare och börserna sätter nya rekord. Men alla fondförvaltare har inte lyckats, och kanske finns det anledning att se över hur man byggt aktieexponeringen i sin portfölj.

Att den amerikanska inflationen inte bara stiger, utan stiger snabbare än väntat gör att marknaden inte riktigt vågar ropa faran över och att diskussionen fortsätter om det är en övergående effekt eller om det finns något mer bakom. I den senaste mätningen steg konsumentpriserna i USA med 6,2 procent jämfört med nivån ett år tidigare. Att energipriserna är höga är en bidragande faktor till utvecklingen, men kanske beror utvecklingen i huvudsak på att den underliggande ekonomin är stark och efterfrågan från konsumenter och industri är hög. Det blir också tydligt när man ser tillväxttakten för landets detaljhandel, som visade en uppgång på 1,7 procent vilket var mer än vad analytikernas prognostiserat.

En stark efterfrågan samtidigt som vi lever i efterdyningarna av pandemin där produktionsstörningar fortfarande finns kvar, leder till leverans- och utbudsproblem och stigande priser. På samma gång stiger lönerna, vilket visserligen är bra för tillväxten, men också en faktor som skulle kunna skapa mer långsiktiga inflationsproblem som kan bita sig fast i systemet. Den amerikanska centralbanken lär ha fullt fokus på trenden för inflationen, och den närmaste tidens utveckling kan ha stor betydelse för hur de agerar med den väntade nedtrappningen av stimulanserna.

Under förra veckan kom även en uppdatering kring den svenska inflationsutvecklingen. Även om uppgången inte är lika dramatisk som i USA kan noteras att KPIF (inflationsnivån justerat för utvecklingen för bostadsräntor) steg till 3,1 procent vilket var något högre än väntat, men samtidigt inte tillräckligt hög för att vi ser någon risk till förändrad kommunikation från Riksbanken avseende exempelvis styrräntan.

Det är tydligt att de flesta marknadsbedömare utgår från att det är en rekyl i efterfrågan som driver inflationen, och att det toppats av en tillfällig uppgång i energipriserna. Om det är så är det naturligtvis ingen större fara med att vi nu befinner oss på en högre inflationsnivå än vi sett på många år, men kanske ligger risken inte i själva siffrorna utan i de eventuella följdeffekter som dessa kan föra med sig. Det kan handla krav på lönehöjningar från arbetstagarna, eller politiska ingrepp som riskerar att få mer långsiktiga konsekvenser, eller att vi får se en arbetskraftsbrist som ytterligare spär på en lönespiral. I dagsläget har vi endast fått enstaka signaler om sådana händelser, och det är inte tillräckligt för att oroa marknaden. Framåtblickande indikatorer som inköpschefsindex och OECD:s ledande indikator tyder på att återhämtningen i den globala tillväxten kommer att fortsätta in i 2022, om än inte med samma styrka som det senaste året. Förutsättningarna finns också på plats för ytterligare vinsttillväxt bland börsbolagen, vilket i kombination med en fortsatt riskaptit bland investerarna fungerar som positiv drivkraft för aktiemarknaden.

Börsen sätter nya rekord

Under året har ett globalt aktieindex stigit med närmare 30 procent, och ett flertal regioner och branscher har till och med utvecklats bättre än så. I toppen återfinner vi fortfarande Sverige, där Stockholmsbörsen haft en uppgång på 39 procent, tätt följt av USA där aktiemarknaden noterar en uppgång på 38 procent. Bland branscher är energisektorn i topp efter att ha stigit med 47 procent, med IT och Bank/Finans därefter med uppgångar på 38 respektive 36 procent.

Tar vi fram en sammanställning över exempelvis svenska aktiefonder är det emellertid inte så många som levererat en avkastning som är i nivå med eller bättre än index under innevarande år. Av 176 fonder i kategorin Sverige på Morningstars hemsida (en del är olika andelsklasser av samma underliggande fond) är det endast runt 20 som presterat bättre än index, eller i detta fall bättre än de indexfonder som finns med i listan. En anledning till det är att det varit stora skillnader i utvecklingen för enskilda aktier, och beroende på vilka aktier man haft i fonden skiljer sig utvecklingen naturligtvis kraftigt. Studerar vi Stockholmsbörsens Large Cap-lista, som består av de största och mest omsatta aktierna, så har exempelvis EQT (+160 procent hittills i år), SBB Norden (+140 procent) och Getinge (+119 procent) en avkastning som ligger långt över genomsnittet/index, medan bolag som Betsson (-22 procent), H&M (-6 procent), Ericsson (-3 procent) givit negativ avkastning.

I en aktiv fond väljer förvaltaren in aktier hen tror på och väljer bort de som inte bedöms ha samma potential, och därmed skapas möjligheten att över tid skapa ett mervärde för kunderna. Men att bara utgå från ett års historik blir för lite för att göra en korrekt utvärdering, utan det krävs att man analyserar utvecklingen under längre tidsperioder. Ett år som detta, som uppenbarligen varit svårhanterat för många förvaltare, har dessutom innehav i en eller ett par aktier kunnat göra enorm skillnad för resultatet. Intressant att dock att många av de som lyckats i år också hamnar högt upp i rankingen även om vi drar ut tidshorisonten till 5 år. Andra fördelar som brukar lyftas fram kring aktiva fonder är att förvaltaren genom aktiva val kan undvika bubblor på marknaden, att det finns större möjligheter att bedriva påverkansarbete, samt att de har större möjligheter än indexfonder att parera och prestera i svagare börsklimat.

För den som hellre vill välja en billigare indexfond, som har till främsta uppgift att skugga avkastningen på en viss marknad utan aktiva beslut om enskilda innehav, vill vi lyfta fram att skillnaden mellan dessa ofta är större än vad man kanske tror. Det handlar då framför allt om att granska vilket index som fonden har till uppgift att följa, har fonden till exempel i uppgift att följa utvecklingen för de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen, eller ska fonden återspegla utvecklingen för samtliga aktier på hela den svenska aktiemarknaden. Hur indexfonden är uppbyggd kan få stor betydelse för den avkastning man i slutändan får som investerare.

Ytterligare ett alternativ kan naturligtvis vara att kombinera både aktiva fonder med indexfonder, och då få en mix av båda dessa världar. Hur du komponerar din portfölj är självklart viktigt inte bara vad gäller aktieexponeringen i Sverige, utan gäller i än högre grad helheten i din förvaltning. Vi på Säkra hjälper dig med hur du ska bygga din portfölj, vilka fonder du bör välja och hur vi på bästa sätt sätter ihop dessa så att det matchar dina individuella förutsättningar. Så tveka inte att höra av dig till din Säkrarådgivare för att boka in ett möte.

Ekonomi | Sverige
Örebronyheter

Källa: Säkra

You must be logged in to post a comment Login