Islamofobiska hatbrott yttrar sig i många olika former

Av på 2 april, 2021
Arkivbild.

Hot och ofredanden är vanliga brottstyper vid islamofobiska hatbrott, men även hets mot folkgrupp som sker via sociala medier. Hatbrott kan leda till otrygghet och ibland depression för dem som utsätts. Det kan även leda till att man väljer att dölja sin religiösa tillhörighet eller undviker att engagera sig politiskt. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Brå har analyserat ett stort antal polisanmälningar och gjort intervjuer med utsatta, som visar att det finns få platser där muslimer kan vistas utan att riskera att utsättas för islamofobiska hatbrott. Islamofobi förekommer på offentliga platser och på internet, kring hemmet, på arbetsplatser och i skolor.

– Det kan vara allt från knuffar, skällsord och slöjryckningar till våldsbrott och mordbrand. Det gör att även gärningspersonerna varierar, mellan tidigare ostraffade individer till personer som systematiskt begår denna typ av brott, säger Johanna Olseryd, utredare, Brå.

Det är ingen särskild ”typ” av muslim som utsätts för hatbrott. Däremot kan risken att utsättas öka exempelvis för den som bär olika former av religiös klädsel på allmän plats eller är synlig i mediala sammanhang. Vissa könsskillnader framgår av Brås material då muslimska män oftare utsatts i hemmiljö eller på arbetsplatsen av personer de känner, som grannar eller kolleger. Muslimska kvinnor har oftare utsatts av okända personer på internet eller om de till exempel bär slöja på offentliga platser.

Brås intervjuer visar att islamofobiska hatbrott kan få stora konsekvenser, både på individ- och samhällsnivå.

– I ett kort perspektiv kan det leda till chock, rädsla och oro för den enskilde individen, kanske med sjukskrivning som en följd av det. Men i ett längre perspektiv kan det leda till en känsla av utanförskap och även ett demokratiunderskott, om muslimer väljer att inte engagera sig, till exempel politiskt, på grund av rädsla att utsättas för hatbrott, säger Lisa Wallin, utredare, Brå.

Många hatbrott som begås anmäls inte. Samtidigt läggs brott som anmäls ofta ner, då de många gånger består av mängdbrott som generellt har dåliga förutsättningar att klaras upp. Det ställer stora krav på rättsväsendets förmåga att bemöta utsatta med respekt och att kommunicera beslut på ett förtroendegivande sätt.

Fakta
Brå har på regeringens uppdrag undersökt de islamofobiska hatbrottens karaktär. Resultaten bygger bland annat på en analys av närmare 500 polisanmälningar och förundersökningar (2016 och 2018) samt över 50 intervjuer med bland annat utsatta. I uppdraget ingick inte att beskriva eller skatta omfattningen.

Regionalt
Örebronyheter

Källa: BRÅ

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in