”Jag kan nog aldrig” av Leia

By on 23 oktober, 2021

Jag kan nog aldrig
Vara den
Som ni
Drömmer vackert om
Jag är den ni ser
Jag har plockat upp
Mitt trasiga
Det jag förstört
Jag drömmer drömmar
Den är en del av mig
Jag är inte i vägen
Inte för er
Jag går undan
För mig själv
Grändernas murar
Jag har slagit sönder dem
Det finns hål där
Som jag kan smita igenom
Jag vet inte
Kanske ni förstår
Det gör ont
Det är en lättnad
Det är ingen idé
Med skådespeleri
Jag blir mig själv ändå
Jag håller i
Det gör mig hel
Jag står
Med ena foten innanför
Med ena foten utanför
Där jag bär ärligt leende
Där vill jag sitta
I ett lugn
Låta rastlösheten
Blåsa bort över vidderna
Om jag är tyst
Om jag ropar
Spelar ingen roll
Jag vill inte nå
En förlust
Jag vill inte gå
Ifrån en seger
Jag lever inte på låtsas
Jag kan inte sova
Det är smärtsamt att vakna
Vissa dygn har ingen tid
Vissa har all tid
Jag står kvar här
Jag ser ut
Jag ser flykten
Jag backar från dörren
Jag skriker tyst
Flykt bedarra
Jag når inte alltid
Av att gå närmare
Inte idag
Kanske kan jag nå den
Om jag stannar här
Med ett långt avstånd emellan
I de tysta timmarna
Dansar jag min egen dans
Känner mina rörelser
Med gråtens skratt
Låter jag mitt täcke
Omfamna mig
Jag låter lampan lysa
På något vis
Minskar min ensamhet då
I alla fall en stund
Låt mig glömma
Vem jag är
Låt mig få veta
Var jag ska
Jag ligger still
Tar min hand
Över mitt hjärta
I mina slag
I värmen
Känner jag liv
Liv har flyttat in där

Leia, Kultur | Dikten
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login