Jemen – godtyckligt fängslade personer utsätts för tortyr

Av på 28 maj, 2021
Arkivbild

Det huthiska de facto-styret i Jemen måste upphöra med att använda godtyckligt fängslade personer som pjäser i pågående politiska förhandlingar. Det säger Amnesty International i en ny rapport.

Rapporten Released and Exiled: Torture, unfair trials and forcible exile of Yemenis under Huthi rule skildrar de erfarenheter som en minoritet av icke-stridande personer haft under sin fängelsetid och vad som hände efter att de släpptes som en del i de politiska uppgörelserna under 2020.

Personerna, som bland annat bestod av journalister, politiskt oppositionella och människor som tillhör den religiösa minoriteten bahaier, hade suttit fängslade och blivit utsatta för tortyr i upp till sju år. När de sedan släpptes blev bahaierna tvingade i exil, och FN möjliggjorde detta. Åtta andra före detta fångar förbjöds att resa till andra delar av landet.

— Rapporten visar hur fångar har använts som politiska brickor i framförhandlade fångutväxlingar av myndigheter i det huthiska de facto-styret, med tvångsexil och fördrivning som resultat. Efter att ha lidit i flera år av fruktansvärda övergrepp och av att ha blivit utsatta för ett olagligt frihetsberövande så blev inte ens frigivningen en lättnad för personerna som skildras i rapporten. Ingen av dem kunde återvända hem för att förenas med sina familjer efter att ha levt åtskilda i åratal, säger Heba Morayef, chef för Amnesty Internationals avdelning för Mellanöstern och Nordafrika.

Ingen ska behöva tvingas välja mellan att stanna kvar i fängelse och att överge sitt hem eller sitt hemland. Under inga omständigheter ska framförhandlade frigivningar av fångar vare sig explicit eller implicit innebära att frigivna personer ska tvingas i exil eller bli fördrivna från sina hem.

— Rapporten målar upp en fruktansvärd bild av de övergrepp som personerna har varit med om, som påtvingade försvinnanden, omänskliga förhållanden i cellerna, tortyr, nekad medicinsk vård och gravt rättsosäkra rättegångar med påhittade anklagelser. Huthimyndigheterna måste upphöra med dessa övergrepp och de måste beordra en omedelbar och villkorlig frigivning av alla som är gripna bara för att de utövat sina rättigheter och det måste ske utan att de utsätts för exil eller förvisning, säger Ami Hedenborg, talesperson Amnesty Sverige.

Fördrivning och tvingad i exil

Den 30 juli 2020 blev sex bahaier frigivna efter upp till sju år som godtyckligt fängslade. Istället för att få åka hem tvingade huthimyndigheterna dem att lämna Jemen och transporterade dem direkt till flygplatsen i Sanaa . De gick ombord på ett FN-plan till Addis Abeba i Etiopien, vilket indikerar att FN var medvetna om deras påtvingade exil. De är fortsatt förbjudna från att återvända till Jemen.

Minst åtta andra fångar som släpptes i oktober 2020 berättade för Amnesty att huthimyndigheterna hade fört dem direkt från fängelset till flygplatsen och beordrat dem att gå ombord på flyg till Aden och Sey´oun, områden som kontrolleras av den internationellt erkända regeringen i Jemen. En av journalisterna som hade varit godtyckligt gripen i mer än fem månader efter att en domstol gett order om hans frigivning sa:

”Vi ville stanna i Sanaa med huthi vägrade att frige oss villkorslöst trots att domstolen gett order om att vi skulle friges. Vi hade inga andra val än att acceptera uppgörelsen och lämna de norra delarna av landet (som huthi kontrollerar)… Mitt hem och min familj är i Sanaa. Mitt liv är i Sanaa.”

Att riskera att vara fängslad på obestämd tid och utsättas för tortyr gör att Amnesty inte betraktar “uppgörelsen”, som gjordes under tiden när personerna satt godtyckligt fängslade, som frivillig.

Att tvinga någon i exil på grund av religion eller politiska åsikter utgör ett oerhört brott mot internationell människorättslagstiftning. Att försätta bahaierna i exil utgör ett brott mot påtvingad fördrivning enligt internationell humanitär rätt och kan utgöra ett krigsbrott.

— Huthimyndigheterna måste upphöra med att utsätta människor för tvångsexil. Det är en enorm kränkning av internationell rätt och ytterligare ett övergrepp på den långa lista av andra kränkningar som huthimyndigheterna är ansvariga för. De måste tillåta att personerna i exil får komma tillbaka hem, säger Heba Morayef.

BAKGRUND

I oktober 2020 frigav representanter från huthi 1 056 fångar som en del i en politiskt framförhandlad överenskommelse som var delvis framtagen via FN och Internationella Rödakorskommittén (ICRC). Den absoluta majoriteten av de som berördes av överenskommelsen var stridande personer men runt två dussin personer var inte det. Och innan dess, i juli 2020, släppte huthirepresentanter sex personer som tillhörde den religiösa minoritetsgruppen bahaier. Amnesty har pratat med tolv personer ur den mindre grupp människor som aldrig skulle ha fängslats överhuvudtaget: sju journalister, en regeringsanställd och fyra bahaier. Alla de tolv som intervjuades av Amnesty hade blivit utsatta för tortyr eller annan illabehandling under de förhör de var med om och under tiden i fängelset.

Världen
Örebronyheter

Källa: Amnesty International

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in