Kemiska händelser vid höjd beredskap – en utmaning för räddnings­tjänsten

Av på 2 december, 2021
Arkivbild

Vid höjd beredskap får räddningstjänsten särskilda uppgifter. Men kommunernas planering för räddningstjänst under höjd beredskap har legat på is under flera år. Som stöd till kommunerna tar FOI fram underlag med tänkbara scenarier.

Fjärrstridsmedel som leder till bränder med giftig rökutveckling och farliga gasläckor; attacker med nervgas och utsläpp av ammoniak. Det är möjliga händelser under ett angrepp mot Sverige. Under sådana perioder med höjd beredskap har den kommunala räddningstjänsten enligt lagen om skydd mot olyckor ett särskilt uppdrag. Den ska bland annat upptäcka och röja farliga områden och skydda befolkningen mot kemiska stridsmedel. Kommunernas planeringsarbete har dock nästan legat nere sedan tidigt 2000-tal, och befinner sig nu i en uppstartsfas.Varierande kunskap i kommunerna.

På uppdrag av MSB tog FOI 2019 fram rapporten Scenarier för kommuner och kommunal räddningstjänst under höjd beredskap, som innehöll ett scenariopaket för att hjälpa kommuner och länsstyrelser att planera räddningstjänst under höjd beredskap och krig. Det arbetet har FOI nu följt upp med ett planeringsunderlag som riktar sig mot kommuner och räddningstjänst, och som fokuserar på händelser med kemiska ämnen, så kallade C-händelser.

– Kunskapen och beredskapen varierar mycket beroende på vilka risker kommunen har att hantera. När det gäller antagonistiska C-händelser, där till exempel C-stridsmedel kan vara inblandade, behöver både kunskapen och beredskapen generellt utvecklas, säger Susanne Börjegren som är forskare på avdelningen för CBRN-skydd och säkerhet i Umeå.

I underlaget har Susanne Börjegren tillsammans med forskarna Anders Larsson och Birgitta Liljedahl utgått från 14 typhändelser. Typhändelserna utgår i sin tur från två olika kontextscenarier: Ett i eskalerad gråzon och ett under höjd beredskap. Underlaget innehåller också ett frågebatteri.

Det är viktigt att kommunernas planering utgår från C-händelser som är realistiska och rätt dimensionerade, enligt Susanne Börjegren.

– C-händelserna behöver också vara placerade i en kontext som speglar vilka utmaningar kommuner och räddningstjänst kan möta vid höjd beredskap. Det behöver alltså inte vara C-händelsen i sig som är den största utmaningen, utan det kan till exempel vara svårigheter med transport eller elförsörjning.

Vill ha mer detaljerade scenarier

Planeringsunderlaget har delvis utvärderats av de slutanvändare som det riktar sig till, i form av kommuner, räddningstjänst och ibland även länsstyrelse.

– Det vi ville undersöka var bland annat om materialet var ändamålsenligt, och om deras kunskapsnivå upplevdes som tillräcklig i förhållande till hur materialet var utformat. Vi fick värdefull återkoppling, främst kring hur utvecklade och komplexa scenarierna behöver vara, säger Susanne Börjegren.

Bland annat fanns det önskemål från slutanvändarna om att kontextscenarierna skulle vara mer detaljerade.

Framöver kan fler aktörer komma att involveras i arbetet med underlaget, till exempel Försvarsmakten, Polismyndigheten och privata aktörer.

– I förlängningen bör materialet också förädlas, till exempel visualiseras och/eller utvecklas till ett digitalt utbildningspaket, säger Susanne Börjegren.

Sverige
Örebronyheter

Källa: FOI

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in