Kognitiv beteendeterapi kan hjälpa hjärtinfarktpatienter i Örebro

Av på 7 april, 2022
Arkivbild

År 2020 drabbades 685 personer av hjärtinfarkt i Örebro, en stor andel drabbade utvecklar en oro kring sitt hjärta och fysisk aktivitet. Årets mottagare av Hjärt-Lungfondens 6 miljoner kronor stora preventionsanslag är Brjánn Ljótsson, docent vid Karolinska Institutet.

Syftet med studien är att utveckla en digital kognitiv beteendeterapi som hjälper personer att våga leva ett aktivt liv efter hjärtinfarkt.

– Om Brjánn Ljótssons forskning på kognitiv beteendeterapi via internet visar att behandlingen medför ökad livskvalitet och fysiskt och psykiskt välmående kan behandlingen göras tillgänglig i en nära framtid inom offentlig sjukvård. Det vore väldigt värdefullt för patienter som haft hjärtinfarkt att kunna få återhämta sig och återigen börja leva ett fullvärdigt liv, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Att drabbas av hjärtinfarkt är en stressande livshändelse och det är vanligt att man utvecklar en oro kring hjärtat och kroppsliga symtom. Det kan medföra att man tycker att det är obehagligt med till exempel fysisk aktivitet.

Hjärtfokuserad oro är kopplad till sänkt livskvalitet, minskad fysisk aktivitet, svårigheter att delta i hjärtrehabilitering och ökar även risken för en ny hjärtinfarkt.

– Det är särskilt viktigt för personer som haft hjärtinfarkt att vara fysiskt aktiva för att stärka sin hälsa och minska risken för en ny hjärtinfarkt. Om man undviker fysisk aktivitet för att man är rädd för att utlösa en ny hjärtinfarkt så ökar det paradoxalt nog risken för en hjärtinfarkt längre fram, säger Brjánn Ljótsson, docent vid Karolinska Institutet.

Att våga exponera sig för fysisk aktivitet medför både att rädslan minskar och att den fysiska hälsan ökar på sikt. Det handlar inte bara om fysisk aktivitet utan också om att dessa patienter undviker eller begränsar andra aktiviteter som till exempel att vara långt ifrån sjukhus eller att sitta barnvakt åt barnbarnen, eftersom de ständigt är oroliga för nya hjärtbesvär.

Kognitiv beteendeterapi via internet har visat sig effektivt genom att minska undvikandebeteenden vid flera andra fysiska sjukdomar och hjärttillstånd. Syftet med forskningsprogrammet är att pröva om kognitiv beteendeterapi via internet medför ökad livskvalitet, fysisk aktivitet och minskad hjärtfokuserad oro för patienter som har haft hjärtinfarkt.

Brjánn Ljótsson, docent vid Karolinska Institutet, födelseort Reykjavík, uppväxt i Järna i Södermanland, har tilldelats Hjärt-Lungfondens stora preventionsanslag 2022 med stöd av syskonen Inger och Sixten Norheds stiftelse på sex miljoner kronor

Hälsa | Örebro
Örebronyheter

Källa Hjärt-Lungfonden

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in