Kommunerna behöver ha bättre koll på sina kollektivtrafiksatsningar

Av på 28 november, 2021
Arkivbild

Kommunerna och Trafikverket lägger stora resurser på att effektivisera kollektivtrafiken. Målet är att vi som resenärer ska få kortare restider och kunna lita på tidtabellerna. Det är bra. Men tyvärr följer väghållarna alltför sällan upp att insatserna verkligen ger effekt.

Satsningarna på kollektivtrafiken är viktiga för att fler ska välja mer hållbara färdsätt. Men då gäller det att en ny linjedragning eller en ombyggd cirkulationsplats verkligen ger kortare restider.

– Vi har data som visar vilka åtgärder som ger stor effekt och vilka som missar målet helt. Som bransch borde vi bli mycket bättre på att följa upp åtgärderna och se till att vi tillsammans väljer rätt investeringar, säger Eva-Marie Wenehed, trafikplanerare på Tyréns.

Följa upp effekten av investeringarna

Idag finns det smarta sätt att samla in och presentera data som gör att en kommun kan rikta sina insatser exakt där de behövs. Verktyget som Tyréns har utvecklat heter Flowmapper och används idag flera kommuner och kollektivtrafikhuvudmän.

– Vi kan visualisera trafikflöden och följa upp vad som påverkar restiderna. Men idag är det få aktörer som använder de insikter som finns eller ens gör en uppföljning. Trots att vi vet att vi ibland bara behöver göra enkla justeringar för att få en mycket bättre effekt, fortsätter Eva-Marie.

En ombyggd cirkulationsplats gav både kortare och längre köer

Låt oss ge ett exempel. En cirkulationsplats byggs om för att öka kollektivtrafikens framkomlighet. Efter ombyggnationen har cirkulationsplatsen ett nytt vänstersvängfält för att minska köerna på rampen söderifrån. Även körfältsindelningen västerifrån byggdes om.

Ytterligare ett vänstersvängfält på rampen fick följande effekter (bild från verktyget Flowmapper visar medelhastigheten före och efter åtgärden):

Efter ombyggnationen är kön fram till cirkulationsplatsen söderifrån nästan borta. Men en ny kö har uppstått när trafiken ska vävas samman efter cirkulationen. Den kön gör att det tar helt stopp i cirkulationsplatsen under vissa tider. Så, åtgärden har lett till ökad framkomlighet för bussen, medianrestiden förbi cirkulationsplatsen har minskat med 22 sekunder under rusningstrafiken. Men det är på bekostnad av inkommande trafikflöden ifrån norr och öster som har fått mycket svårare att komma in i cirkulationsplatsen. 

Ytterligare ett vänstersvängfält på rampen fick följande effekter (bild från verktyget Flowmapper visar medelhastigheten före och efter åtgärden):


 
I motsatt riktning har körfältsindelningen ändrats så att trafiken som ska rakt fram kör i samma körfält som högersvängande trafik. Det har lett till mer trafik i högerkörfält och därmed sämre framkomlighet för bussen med längre restid som följd. Medianrestiden har ökat med 11 sekunder under rusningstrafiken.

– Exemplet visar att en relativt enkel åtgärd som körfältsindelningen kan ge förvånansvärt stor effekt på restiden jämfört med en dyrare utbyggnad av ytterligare ett körfält som dessutom ger stora konsekvenser för många andra trafikanter. Vi behöver följa upp mycket mer och kvantifiera effekter för att inte gå miste om lärdomar. Trafikplanering är komplext och vi måste våga följa upp och rätta till åtgärder för att se till att vi får rätt effekt, avslutar Eva-Marie Wenehed.

Sverige
Örebronyheter

Källa: Tyréns

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in