Lärarbehörigheten ökar i åtta av tolv kommuner i Örebro län

By on 13 mars, 2020
Arkivbild

Lärarbehörigheten ökade under förra året i Örebro län och i en stor del av dess kommuner. I Ljusnarsbergs kommun steg behörigheten med 17 procentenheter. Det visar ny statistik från Skolverket som Lärarförbundet i dag analyserar på kommun- och länsnivå över de senaste sex åren. Samtidigt visar en rapport från Lärarförbundet att många obehöriga relativt snabbt kan bli behöriga.

I oktober 2019 hade motsvarande 69 procent av lärarna​​1 i grundskolan i Örebro län lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Det är en ökning med en procentenhet jämfört med året innan.

Örebro län gick därmed emot utvecklingen i riket. I hela landet ligger lärarbehörigheten på 70,1 procent, vilket är en försämring jämfört med året innan och en forsättning på en trend vi sett över flera år.

– Det är ett stort misslyckande för Sverige att lärarbehörigheten minskar i år igen, trenden borde vara precis det motsatta. Har vi inga lärare så har vi ingen skola, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Av de sammanlagt 2 317 heltidstjänsterna i grundskolan i Örebro län (motsvarande 2 674 lärare) var det 1 609 som hade lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.

Jämfört med andra delar av landet är lärarbehörigheten i Örebro län nära genomsnittet, länet är rankat som nummer 14 av landets 21 län.

s

Lärarbehörigheten ökar i sammanlagt åtta av tolv kommuner i Örebro län. Mest anmärkningsvärda förbättringar ser vi i Degerfors, Laxå, Lindesberg och Ljusnarsberg.

Bland kommunerna i Örebro län har Nora störst andel behöriga lärare (78 procent) och Hällefors lägst (55 procent).

Fler vägar in till yrket
Lärarbristen i Sverige är akut och det krävs omfattande åtgärder för att öka andelen legitimerade lärare i svensk skola. Fram till år 2031 uppskattas det totala rekryteringsbehovet till 187 000 heltidstjänster. För att täcka behovet krävs en årlig examination från lärarutbildningen av 15 000 lärare – nästan dubbelt så många som idag.

– Det innebär att var tredje student skulle behöva börja en lärarutbildning, och det är knappast realistiskt. Långsiktigt kan lärarförsörjningen bara tryggas genom att läraryrket ges konkurrenskraftiga löner och en rimlig arbetsbelastning, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand

En rapport som Lärarförbundet presenterade förra året visar att hela 49 procent av de obehöriga går eller har någon gång påbörjat en lärarutbildning. Hälften av dessa svarar att de har en termin kvar och endast tre procent sju terminer eller fler. Nära sju av tio uppgav att de är beredda att påbörja en utbildning inom två år om förutsättningarna är de rätta.

– Ett snabbt sätt att i rådande läge förbättra situationen vore att rikta insatser mot de obehöriga som redan är anställda i skolorna. Det staten borde göra är att i samarbete med kommunerna rulla ut en omfattande satsning på validering och behörighetskompletterade utbildning, säger Johanna Jaara Åstrand.

Unika rapporter för alla kommuner
För att lyfta fram de stora regionala skillnaderna i lärarbehörighet runtom i landet har Lärarförbundet sammanställt rapporter för samtliga kommuner i landet. Rapporterna innehåller inte bara analys över utvecklingen i lärarbehörighet i respektive kommun, utan också en sammanställning över samtliga skolor.

LÄRARBEHÖRIGHET KOMMUNERNA I ÖREBRO LÄN

Kommun 2019/20 2018/19 Förändring
Askersund 71 % 70 % +1 %
Degerfors 73 % 64 % +9 %
Hallsberg 59 % 62 % −3 %
Hällefors 55 % 56 % −1 %
Karlskoga 74 % 73 % +1 %
Kumla 72 % 75 % −3 %
Laxå 76 % 63 % +13 %
Lekeberg 65 % 62 % +3 %
Lindesberg 71 % 63 % +8 %
Ljusnarsberg 56 % 39 % +17 %
Nora 78 % 77 % +1 %
Örebro 69 % 71 % −2 %

Kommentarer
1 Här mäter vi antal heltidstjänster, och alltså inte antal personer. Antalet tjänster ger en mer rättvis spegling av undervisningen, men kan variera en del från antalet faktiska lärare.

Länet
Örebronyheter

Källa Lärarförbundet

You must be logged in to post a comment Login