Låt inte redan utsatta betala priset för ännu en kris

Av på 21 april, 2022

Nu ökar både den akuta och den kroniska hungern i världen. Många är i stora behov av humanitära katastrofinsatser. Sverige ger 9 miljarder i humanitärt stöd, och kommer lägga stora resurser på att finansiera flyktingmottagandet från Ukraina. Att Sverige går in med stöd i kriser är bra. Vad som är skevt är att resurserna tas från det långsiktiga arbete som är till för att motverka just kriser och katastrofer, skriver Malin Flemström, The Hunger Project.

400 miljarder kronor är vad regeringen ställde till förfogande under pandemikrisen, under 2020 och 2021. Det motsvarar ca 40 000 kronor per invånare. Sverige har en stor buffert och kan ta till stödåtgärder i kriser.

Nu har en ny kris kommit. Kriget i Ukraina. Hela Sverige skramlar, enligt Giva Sverige har svenskarna hittills skänkt över 1,9 miljarder och tillsammans med stora företagsgåvor är det insamlingsrekord. Det är tydligt att opinionen vill att Sverige ska hjälpa och hjälpa mer när det behövs. Ändå är regeringens extra humanitära stöd på en halv miljard bara en liten del av pandemitillskottet, och inte ett tillägg utan en omfördelning. Det tas nämligen från ett annat stöd – det långsiktiga utvecklingsbiståndet. Nu har dessutom regeringen planer på att i vårbudgeten lägga upp till 10 miljarder extra på flyktingmottagande, vilket enligt Anders Ygeman (S) till “betydande del” ska täckas med pengar från biståndsbudgeten.

Nu har kriget pågått en tid och allt fler får upp ögonen för dess konsekvenser, inte bara på Ukrainas folk utan även bortom landets närmaste område. I krig finns inga vinnare, bara förlorare, och om man ser till långsiktiga konsekvenser kommer de redan utsatta i världen drabbas allra hårdast. Redan före den ryska invasionen klättrade livsmedelspriserna till sin högsta nivå sedan 2011. Inflation, störningar i leveranskedjor och växande orättvisa över hela världen skapar nu tillsammans med kriget förutsättningar för en global livsmedelskris, som slår hårt mot de redan sårbara.

FN uppgav att 270 miljoner människor befann sig i akut hunger, det som benämns svält, i slutet av förra året. Men gruppen som lever i långvarig, kronisk hunger är mycket större – 821 miljoner människor i världen. 821 miljoner människor med kronisk hunger som riskerar att hamna direkt i svält om något oväntat händer. Om matpriser stiger, om en pandemi slår omkull allt, om konflikter och klimatförändringar ökar. Allt det som vi ser i världen just nu.

821 miljoner människor som inte ser hungriga ut. Som klarar sig för dagen. Som kanske odlar sin egen mat och kanske kan sälja ett överskott. Som har precis så det räcker – men inte mer. Som skulle kunna ta sig ur hunger, med små medel, om bara möjlighet och förutsättningar fanns. Men som å andra sidan också är sårbara inför oväntade kriser, som står utan buffert och motståndskraft.

Världen
Örebronyheter

Källa: The Hunger Project

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in