Lindesbergs kommun ska få ett kulturmiljöprogram

Av på 9 maj, 2021

Tillväxtnämnden uppdrar till förvaltningschefen att ta fram ett kulturmiljöprogram för Lindesbergs kommun, enligt förslag till beslut på tillväxtnämndens kommande sammanträde 11 maj. “Ett samlat grepp behöver tas kring hur kommunen ska arbeta vidare med kulturmiljöer och hur de ska kunna bevaras, tillgängliggöras och utvecklas”, enligt tillväxtförvaltningens förstudie.

Tillväxtutskottet (föregångare till tillväxtnämnden) beslutade 6 oktober 2020 att uppdra till chefen för tillväxtförvaltningen (Magnus Sjöberg) att ta fram projektdirektiv för arbetet med kulturmiljöer i Lindesbergs kommun. Förvaltningschefen har tillsatt en projektledare (Helena Randefelt) och en arbetsgrupp som har gjort en förstudie som underlag för ett fortsatt projektuppdrag (se underlaget nedan). Projektdirektivet har redovisats för tillväxtnämnden löpande under första kvartalet 2021 för att kunna antas i maj 2021.

Följande effektmål eftersträvas med ett kommunalt kulturmiljöprogram:

Mål 1: Våra kulturmiljöer ska vara identifierade och klassificerade (nyare kulturmiljöer inkluderade);

Mål 2: Den politiska viljeriktningen för kulturmiljöer i Lindesbergs kommun ska vara utpekad;

Mål 3: Kulturmiljöprogrammet ska bidra till kunskap och förståelse för de som ansvarar för kulturmiljöer, för att kunna skydda de värden som är värda att skydda, men även utifrån den demokratiska aspekten av kulturmiljöer;

Mål 4: Ett aktivt arbete bedrivs kring kulturturism, som visar värdet av kulturmiljöer som besöksmål och vilka samhällsekonomiska effekter de kan bidra till;

Mål 5: Kulturmiljöer är en viktig del i samhällsplaneringen och ska vara ett planeringsunderlag för samhällsutvecklingen.

Källa: Kallelse till tillväxtnämndens sammanträde 2021-05-11

…………………..

Förstudie kulturmiljöer i Lindesbergs kommun

“Idé och bakgrund

Kulturmiljö avser hela den av människor påverkade miljön, det vill säga som i varierande grad präglats av olika mänskliga verksamheter och aktiviteter. En kulturmiljö kan preciseras och avgränsas till att omfatta en enskild anläggning eller lämning, ett mindre eller större landskapsavsnitt, en bygd eller en region. Det kan röra sig om intensivt utnyttjade stads- eller industriområden såväl som extensivt påverkade skogs- eller fjällandskap. Kulturmiljön omfattar inte bara landskapets fysiska innehåll utan även immateriella företeelser som ortnamn eller sägner som är knutna till en plats eller ett område. Kulturmiljön är en del av kulturarvet.

Lindesbergs kommun har ett kulturarv som är unikt för Sverige. I kommunen finns många kulturmiljöer i form av flera riksintressen för kulturmiljövården och kulturmiljöer väl värda att framhålla, bevara och levandegöra. Det är viktigt att förvalta dem och de värden som finns kopplade till dem. Kulturmiljöer kan dessutom ses och användas som en resurs för utveckling.

Lindesbergs kommun är en till ytan stor kommun med olika miljöer, bebyggelser, natur och fornlämningar. Därav finns också olika kulturmiljöstråk med olika berättelser om kommunens historia som är viktiga för att förmedla kunskap vidare.

Kulturmiljöer har en stor potential för kommunen som en attraktiv plats för boende och besökare. Kulturarvet och kulturmiljöer ökar förståelsen för vår identitet, gemenskap och kunskapen om den egna hembygden, både i det förflutna och den framtida utvecklingen. Kulturmiljöer kan även bidra till bildning, hälsa, hemkänsla och livskvalitet, integration, samhällsdeltagande och ett stärkt lokalt engagemang. Spåren efter människors liv och verksamhet berättar om kulturhistorien genom tidigare levnadsförhållanden, ekonomiska resurser och sätt att skapa samhällets gemensamma ramar. Medvetenheten om historien är viktig för ett samhälle som blickar framåt. Människans vilja att förstå sin samtid genom dåtiden får oss att vilja besöka historiska platser.

Det har under flera års tid lämnats in motioner, medborgarförslag och interpellationer gällande kulturmiljöer och det har funnits önskemål om bland annat kulturmiljöplan, kulturpolitiskt program och att ett helhetsgrepp ska tas kring kommunens kulturmiljöer.

På senare år har en politisk diskussion kring kommunens ansvar, medel och resurser kopplat till kommunens kulturmiljöer skett.

Tillväxtutskottet beslutade den 6 oktober 2020 att uppdra till förvaltningschef att ta fram projektdirektiv för arbetet med kulturmiljöer i Lindesbergs kommun.

Med kulturmiljöarbete avses verksamheter och aktiviteter som är av betydelse för möjligheten att bevara, använda och utveckla kulturmiljön, oavsett om dessa verksamheter rubriceras som kulturmiljöarbete (mot- svarande) eller inte.

Kommunernas kulturmiljöarbete kan handla om planverksamhet (inklusive arbete med riksintressen), bygglovshantering, miljötillsyn, turism och besöksnäring, destinationsutveckling, exploateringsverksamhet, förvaltning av fastigheter, gator och parker, miljöplanering och miljömålsarbete, skola och utbildning, integrations- och jämställdhetsarbete, tillgänglighetsarbete, näringslivsutveckling, samverkan med lokalt näringsliv, kultur-, fritids- och biblioteksverksamhet, natur- och landskapsvård, fornvård, kommunala museer, kulturvårdande stiftelser och samverkan med lokala föreningar samt fördelning av bygdemedel och andra bidrag.

Kulturmiljöarbetet har flera aktörer, nationellt, regionalt och lokalt. På den nationella nivån är det Riksantikvarieämbetet, på den regionala nivån är det länsstyrelserna och regionerna eller landstingen. Lokalt är det kommuner, ideella föreningar, ägare av kulturmiljöer, entreprenörer med flera. Historiskt sett finns också ett nära samband mellan Riksantikvarieämbetet och de kulturhistoriska museerna som länsmuseerna/de regionala museerna.

Idag är det främst två aktörer inom den kommunala organisationen som arbetar med kulturmiljöer:

Tillväxtnämnden: Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas samt verka för att kulturarv och kulturmiljöer vårdas och tillgängliggörs. Det sker bland annat genom bevarande, kunskapsförmedling och dokumentation kring vissa kulturmiljöer. Guider, berättelser om platser med mera.

Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen: Inom varje ärende inom myndighetsutövningen på samhällsbyggnadsförvaltningen görs en bedömning om det finns kulturmiljövärden att beakta.

Utgångspunkten för det allmännas ansvar att skydda kulturmiljön ges i miljöbalken (MB). I miljöbalkens tredje kapitel om hushållning med mark- och vattenområden ställs det krav på att områden och miljöer som har allmän betydelse på grund av deras kulturvärden så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada dem. Är området av riksintresse, så ska det skyddas mot sådana åtgärder. I miljöbalkens fjärde kapitel pekas också ett antal särskilt värdefulla områden ut i själva lagtexten.

I plan- och bygglagens andra kapitel preciseras ett antal allmänna intressen. Där anges bland annat att man ska ta hänsyn till stads- och landskapsbilden och platsens natur- och kulturvärden. Ett bebyggelseområdens särskilda historiska, kulturhistoriska miljömässiga och konstnärliga värden ska skyddas. Befintliga karaktärsdrag ska respekteras och tas tillvara. Ytterligare krav på byggnader, tomter och allmänna platser finns i plan- och bygglagens åttonde kapitel. Där finns bland annat ett förbud mot att förvanska särskilt värdefulla byggnader. Ändringar av byggnader ska alltid göras varsamt och deras värden och kvaliteter ska tas till vara.

Utmaningar med nuvarande arbete med kulturmiljöer

Inom den kommunala organisationen finns olika kompetensområden kopplat till kulturmiljöer men ingen gemensam strategi för kulturmiljöarbetet. Det finns olika aspekter att förhålla sig till utifrån olika professioner, lagar och etiska förhållningssätt. Men avsaknaden av en långsiktig strategi och ställningstaganden till kulturmiljöer är en brist när det kommer till att göra välgrundade bedömningar.

Kunskapsutbyggnad och kunskapsunderlag är av vikt för att kulturmiljövärden ska värnas och förankras i kommunen. Tillgänglig information om kulturmiljöer och vikten av dem och dess värden är viktigt dels för att skapa förståelse för kulturmiljöer och kommunens historia. Det är också viktigt för att kunna göra väl avvägda bedömningar och ställningstaganden inom myndighetsutövningen.

Ett samlat grepp behöver tas kring hur kommunen ska arbeta vidare med kulturmiljöer och hur de ska kunna bevaras, tillgängliggöras och utvecklas. Eftersom kulturmiljöer skapas hela tiden är det också viktigt att inte glömma bort moderna kulturmiljöer. Även fornminnen och landskapsbilder är viktiga kulturmiljöer. Lindesbergs kommun har en rik berättartradition som kan ge en fördjupad dimension till kulturmiljöerna. Det finns särskilt präglade kulturhistoriska berättelser som utgör en grund för en förstärkt kulturhistorisk identitet. Lindesbergs kommun är en stor kommun och det är viktigt att tillvarata kulturmiljöer från hela kommunen.

Utmaningen med kulturmiljöarbete är främst avsaknad av en uttalad långsiktig vilja från kommunen när det kommer till kulturmiljöer. Det är därför tydligt att det finns ett behov av en kommunal strategi för kulturmiljövården som beskriver hur kommunen arbetar med kulturmiljöer, dels utifrån lagstiftning och professionella bedömningar och dels utifrån politisk viljeinriktning. Kulturmiljöerna behöver inventeras och identifieras.

Varsamt omhändertagen kulturmiljö är en resurs och en utgångspunkt för utveckling och attraktivitet för hela kommunen. Kulturmiljöer ska förutom att bevaras också brukas och göras kända. Kulturmiljön fungerar som källa till trygghet och förankring för invånarna och som positiv, tilldragande faktor för besökare, befintliga och nya kommuninvånare. Med kulturmiljön som grund kan kommunen skapa goda förutsättningar för utveckling och attraktivitet. Kulturmiljövård handlar om respekt för det som varit, men också om möjligheten för kommande generationer att förstå sin samtid genom att kunna göra kopplingar bakåt i tiden.

För regioner på landsbygden är kulturmiljöer som besöksmål ofta en viktig resurs för den ekonomiska utvecklingen och tillväxten. Tillgängliga och attraktiva kulturmiljöer som erbjuder utmanande och lärorika upplevelser är en outnyttjad källa för turism i många regioner, och kulturmiljövård bidrar ofta till en stärkt arbetsmarknad genom arbetstillfällen. Kulturmiljövård gynnar ofta biologisk mångfald och möjliggör återanvändning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi. Den regionala besöksnäringen har ofta en stor potential i att lyfta fram kulturarv i sin marknadsföring. Det finns utvecklingspotential när det kommer till besöksnäringen kopplat till kulturmiljöer i kommunen. Lindesbergs kommun har en unik möjlighet att profilera sig och öka attraktionen av kommunen både för boende och besökare tack vare kommunens unika kulturmiljöer.

Syfte

Projektet ska leda till ett kulturmiljöprogram för Lindesbergs kommun, som ska antas av kommunfullmäktige senast i december 2023. Syftet med ett kulturmiljöprogram är att samlat identifiera och beskriva kommunens kulturmiljöer, där programmet kan fungera dels som ett konkret redskap i den enskilda planeringssituationen, dels som ett övergripande visionsdokument för kommunens viktigaste kulturhistoriska berättelser. Det anger även en riktning vad gäller tillvaratagande och utveckling av de utpekade miljöerna.

Strategier/lösningar

Projektets resultat syftar till att identifiera kommunens kulturmiljöer. Kulturmiljöprogrammet ska leda till en tydlighet kring kulturmiljöarbetet och peka ut viljeriktning och ambitionsnivån för kulturmiljöarbetet i Lindesbergs kommun. Kommunens viktigaste kulturhistoriska berättelser ska synliggöras och en riktning vad gäller tillvaratagande och utveckling av kulturmiljöer ska anges.

Projektets resultat syftar även till att skapa en bredare medvetande av vad kulturmiljöer är. Dels för att kunna skydda de värden som är värda att skydda men även utifrån den demokratiska aspekten av kulturmiljöer.

Kulturmiljöprogrammet ska även kunna användas för att förbättra kunskapen och informationen om kommunens kulturmiljöer och hur dess värden kan bevaras, tillgängliggöras, vårdas och utvecklas. Programmet ska bidra till att utveckla och förvalta kommunens befintliga resurser på bästa sätt. Genom att synliggöra de resurser som finns idag kan man bättre planera för en långsiktig hållbar utveckling.

Effektmål och nyttoanalys

Följande effektmål eftersträvas:

Mål 1: Våra kulturmiljöer ska vara identifierade och klassificerade (nyare kulturmiljöer inkluderade);

Mål 2: Den politiska viljeriktningen för kulturmiljöer i Lindesbergs kommun ska vara utpekad;

Mål 3: Kulturmiljöprogrammet ska bidra till kunskap och förståelse för de som ansvarar för kulturmiljöer, för att kunna skydda de värden som är värda att skydda, men även utifrån den demokratiska aspekten av kulturmiljöer;

Mål 4: Ett aktivt arbete bedrivs kring kulturturism, som visar värdet av kulturmiljöer som besöksmål och vilka samhällsekonomiska effekter de kan bidra till;

Mål 5: Kulturmiljöer är en viktig del i samhällsplaneringen och ska vara ett planeringsunderlag för samhällsutvecklingen.

Avgränsningar

Handlingsplaner för särskilda kulturmiljöer ingår inte i framtagandet av ett strategiskt dokument. Men dokumentet i sig kan vara vägledande inför framtida handlingsplaner och utveckling av miljöer.

Målgrupper

Internt: Förtroendevalda i Lindesbergs kommun, medarbetare och chefer i kommunala förvaltningar och bolag.

Externt: Medborgare, fastighetsägare, företag, föreningar, intresseorganisationer och civilsamhälle.

Riskanalys

En risk är att kulturmiljöer inte ses som en prioriterad fråga av politiken och att politiska beslut inte fattas och förutsättningar skapas för ett långsiktigt och målmedvetet arbete. En annan risk är att det inte avsätts den tid och de resurser som krävs för att genomföra projektet. Det finns inte ekonomiskt utrymme att köpa in extern kompetens (byggnadsantikvarie) som gör att resultatet inte blir komplett. Resursmässigt så finns det risk att arbetstiden inte räcker till för de som behöver arbeta med projektet.”

Kultur | Länet
Örebronyheter

Källa: LindeKultur

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in