Lite blod ger många svar om miljön.

Av på 21 maj, 2013

Nyligen visade Sveriges television en film om hur allt fler miljögifter letar sig ut i Östersjön och så småningom påverkar människor. En central del i filmen handlade om analys av små blodmängder från en baby. Hur den metoden utvecklats beskriver Samira Salihovic i sin doktorsavhandling i kemi vid Örebro universitet.

Hennes forskningsfokus har varit de långlivade organiska miljögifter som har funnits länge men blir allt vanligare i olika produkter och till slut hamnar i miljön. Människan får i sig de här ämnena genom mat och vatten. De giftiga ämnena tar lång tid att bryta ned och de ackumuleras i näringskedjan.

– Tack vare ett samarbete med Uppsala universitet fick vi tillgång till blodprover från över 1000 personer i den så kallade Pivus-studien, en långsiktig studie där man tar prover vart femte år. Men volymen på blodproverna var väldigt små, bara 1,5 – 2 milliliter och utmaningen var att täcka in mesta
möjliga information ur det väldigt begränsade materialet.

För Samira Salihovic blev uppgiften att sitta på laboratoriet och testa med hjälp av referensblod från Universitetssjukhuset i Örebro. Genom att utveckla och förfina avancerade metoder för att analysera små mängder blod går det att göra större epidemiologiska studier på kortare tid och därmed snabbare få fram dataunderlag.

Snabbare och billigare

Det finns en hel del forskning om miljögifter bland befolkningen, men inte så många studier om hur människors hälsa påverkas av gifterna. Två orsaker till det är dels de höga kostnaderna för analyser och de små mängder blod som finns att analysera.

– Jag kunde få fram 37 olika miljögifter, bland annat DDT, PCB, dioxin och bromerade flamskyddsmedel men även fluorerade miljögifter som PFOS och PFOA från de här mycket små proverna. Att förbättra analysmetoderna och att det inte behövs så mycket blod ökar möjligheterna till fler och bättre studier av hur gifterna påverkar oss.

Ett resultat av analyserna i avhandlingen är att de skillnader som finns mellan män och kvinnor, där männen ofta hade högre halter. Just skillnaderna i exponering av miljögifter mellan män och kvinnor har varit en av de frågor som gått att studera med hjälp av Uppsalaproverna.

Könsskillnaderna kan bero på sociala faktorer som vilket arbete man har och hur man äter, män
äter tillexempel mer kött och animaliska produkter. Men det kan också ha biologiska orsaker som ålder och hur kroppen bryter ned olika gifter. Ett överraskande fynd var att kvinnor i studien hade högre halter av vissa miljögifter. I regel har de lägre halter eftersom en del av gifterna förs över
till barnen vid amningen.

Fortsättningen

– Vi utsätts för en komplex exponering av miljögifter, hur vi lever påverkar och avspeglar det vi kan finna i blodproverna. Det är ett stort ansvar att hitta och förbjuda det som förgiftar miljö och människor.

De metoder för att analysera blodproverna i Uppsalamaterialet, som Samira Salihovic beskriver i sin avhandling, har gett data om vilka miljögifter ett stort antal män och kvinnor utsatts för. Fortsatt arbete med det ger stöd för epidemiologiska studier, som kan besvara frågor om vilka sjukdomar och annat
som miljögifterna orsakar.

– Jag har nu analyserat 1016 prover från personer som var 70 år vid provtagningen. Det finns material också från 75- och 80-åringar. De proverna innehåller en rik berättelse om de miljöfarliga ämnen vi utsätts för och jag ser en spännande fortsättning på det här arbetet.

Örebronyheter

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in