Lokalt | Idrott på marknadens villkor

By on 10 juni, 2015

Efter första världskriget förändrades idrotten – läktarna fylldes med publik, media fanns på plats och nya pengar strömmade in. Kommersialiseringen rubbade maktbalansen. Örebroforskaren Nils-Olof Zethrin har undersökt hur idrotten påverkades och visar att många av utmaningarna som idrottsledare mötte då är desamma än i dag.

Nils-Olof Zethrin arbetar som idrottspolitisk expert på Sveriges kommuner och landsting, SKL, och ser sin avhandling i historia vid Örebro universitet som en möjlighet att lära av historien för att möta dagens utmaningar. Han lyfter vikten av att fråga sig vad man värnar om: framgång för den egna klubben eller idrottsrörelsens syften och mål.

Under mellankrigstiden gick idrotten igenom en omvälvande utveckling och många olika intressen fick möjlighet att utnyttja idrotten för sina syften. Idrotten blev en nöjesaktivitet som kunde säljas och klubbar, förbund, resebolag, medieaktörer och varuproducenter såg sin chans, säger Nils-Olof Zethrin.

Han har undersökt fotbollsklubben AIK, som han tidigare suttit i styrelsen för, friidrottsklubben IK Göta och den svenska proffsboxningen under mellankrigstiden och hans forskning visar hur den kommersiella idrotten krockade med folkrörelseidrotten. Tävlandet ägde inte alltid rum på idrottsrörelsens villkor utan på marknadens. En deltagares kulturella och kommersiella värde blev ibland viktigare än de sportsliga värdena.

Detta är tydligt inom proffsboxningen där det blev viktigt att ha en internationell motståndare även om han hade bristfälliga meriter. Dessutom var det nästan alltid hemmaboxaren som vann, säger Nils-Olof Zethrin.

Reglerna inom friidrotten sattes ur spel genom att till exempel låta löpare springa i lopp de inte var godkända för men stryka deras resultat. När utländska storstjärnor väl tävlade vid friidrottsgalorna fick de däremot gärna vinna sina lopp.

Media var dessutom en partner som kunde ha ekonomiska relationer med utländska idrottare som inte var tillåtna för idrottsklubbar. Klubbar fick enligt förbundsregler inte betala för att locka storstjärnor.

Det blev en kamp om rätten att få arrangera tävlingar, om inkomster och i slutändan om makten över idrotten, och idrottsförbundens strävan krockade ibland med marknadens krav.

IK Göta var en av spindlarna i nätet inom friidrotten och AIK blev en maktfaktor inom fotbollen när klubben började tjäna mycket pengar. Dessa fördelade man sedan ut inom idrotten efter marknadsmässiga principer. AIK delade ut så mycket stöd till den svenska idrotten att det att man vissa år under mellankrigstiden matchade det samlade statliga stödet till tävlingsidrotten och även fotbollsförbundet blev beroende av deras pengar.

Idrottsrörelsen måste vara medveten om utmaningarna och vad dessa inneburit för idrottens utveckling.. Min avhandling kan bidra till idrottsrörelsens något yrvakna utvecklingsarbete som ibland präglas mer av ett försvar av en förment tro på existensen av en renodlad folkrörelse med enbart ideella syften än en medvetenhet om att idrotten i själva verket sedan länge befunnit sig mitt emellan masskonsumtion och folkrörelse.

Örebro Universitet
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login