Lokalt | Våra val ökar segregationen

Av på 28 maj, 2015

Det är en vanlig uppfattning att segregation beror på att människor med utländsk bakgrund vill bo med varandra. Jag har valt att fokusera på de val nyblivna mammor i den svenska medelklassen gör, säger Maja Lilja, forskare i sociologi vid Örebro universitet. Hennes studier visar att trots att kvinnor säger att de vill att deras barn ska växa upp i ett kulturellt och socialt blandat område tar de beslut som går stick i stäv med detta.

De är medvetna om att deras beslut kring skola, förskola och bostadsområden i förlängningen bidrar till att göra staden mer uppdelad. Men de förklarar att de gör det som är bäst för barnen, säger Maja Lilja, som skrivit en doktorsavhandling i sociologi vid Örebro universitet.

Boendesegregationen fördubblades mellan 1990-2010 och Sverige delas i allt högre grad upp efter etnicitet men också i rika och fattiga.Maja Lilja har undersökt hur nyblivna medelklassmammor ser på sitt bostadsområde och sina barns uppväxt i förhållande till etnicitet, klass och kön.

Hälften av kvinnorna i studien bor i ett område med människor från olika kulturer, som Maja Lilja har valt att kalla Björkby, och hälften i ett homogent medelklassområde, Gräsbacken.

Oberoende var du bor påverkas du av segregation och kvinnorna i min studie vill att deras barn ska möta människor från olika kulturer för att bli mer toleranta och öppna inför olika människor som vuxna, säger Maja Lilja.

Samtidigt vill de känna sig säkra på att deras barn formas inom vad de ser som svensk medelklass. De vill inte att deras barn ska gå i en förskola eller skola där det är för många barn med utländsk bakgrund för det skulle kunna hota barnens trygghet. Kvinnorna vill undvika att bo i områden som är stökiga eller som har för många människor med utländsk bakgrund.

Kvinnorna betonar hur viktigt det är att växa upp i en mångkulturell miljö men nämner samtidigt hur deras beslut i praktiken förhindrar att barnen växer upp i en sådan miljö.

Kvinnorna i Gräsbacken har valt att flytta till ett homogent samhälle och möter nästan bara personer med samma bakgrund som de själva. Kvinnorna i Björkby funderar kring trygghet och att bli ihopkopplade med ett stigmatiserat område och flera överväger att flytta från bostadsområdet innan barnen börjar skolan.

Flera av kvinnorna som flyttat till Björkby säger dessutom att de inte bor i Björkby utan i Rosenlund som är ett villaområde där. Ett sätt att ta avstånd från det stigmatiserade området på andra sidan vägen och inte associeras med kriminalitet och sociala problem.

Samtidigt när de talar om Björkby ur ett kulturellt perspektiv lyfter de fram hela området och det faktum att det är blandat. Genom att framställa området som ett enda mångkulturellt område kan kvinnorna göra anspråk på att vara toleranta och öppna gentemot personer med utländsk bakgrund, säger Maja Lilja.

Men en kvinna går mot strömmen i Maja Liljas studie. Hon har valt att placera sitt barn i en mångkulturell förskola just för att barnet ska komma i kontakt med många olika kulturer.

Det blev tydligt för mig att barnens bästa blir ett sätt att legitimera besluten man tar. Men vi är alla en del av detta och måste fundera på de val vi gör och vilka konsekvenser de får – både för oss och för samhället, avslutar Maja Lilja.

Örebro Universitet
Örebronyheter

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in